Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

In the past years the traditional donors of development assistance have been increasingly aware of changes in the donor landscape. This as emerging economies like China and India has undergone a transition from recieving aid to becoming emerging donors. By identifying and comparing ideas, beliefs and interests pursued using foreign aid between so called emerging and traditional donors, the greater purpose of this thesis is to take a closer look at the alleged changes in the world order. The starting point is Goldstein & Keohanes framework of the impact of ideas and interests in foreign policy and the one of K.J Holsti about institutions as markers metrics of change. The results show that there is no vast difference in interests but a detectable difference in the ideas behind foreign aid.

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås.

SammanfattningART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem.