Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing.Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation.Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis.Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model.Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities..

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Uppsatsen innehåller en studie av hur etiska regler, vilka framför allt återfinns inom advokatyrket, påverkar konkurrensen och de konflikter som uppstår mellan de svenska och europeiska konkurrensreglerna och dessa etiska regler. Mer specfikt identifieras vilka konkurrenshämmande effekter dessa regler medför, och vilka alternativ som finns för att kombinera etiska regler och konkurrensregler på ett sådant sätt att minsta möjliga skada uppstår för konsumenterna av advokattjänster. Resultatet av uppsatsen är att vissa etiska regler bör elimineras eller modifieras, eftersom de påverkar marknaden på ett negativt sätt utan att medföra motsvarande vinster annorstädes. The essay contains a studie on how ethical rules, here represented by the rules for the law profession, influence the competition. Furthermore are the conflicts that appear between the ethical rules and the Swedish and European competition rules identified and analysed.

Auktoriserad revisor måste känna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. Ständiga uppdateringar vad gäller lag och etik gör det viktigt för revisorerna att ständigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstår mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker också vilken nivå vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som påverkar vidareutbildningen.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås.

En av de mest grundläggande och viktiga grundsatserna i redovisningsteorin är den som behandlar fortlevnadsprincipen, företagets fortsatta drift. Enligt tidigare forskning har man kommit fram att going concern assumption inte har haft någon viktig funktion vid formulering av redovisningsprinciper, även om den har ansetts som det mest ?heliga? antagandet.När en revisor gör ett uttalande om ett företags fortsatta drift kan det få negativa konsekvenser, då intressenter baserar sina beslut på årsredovisningen och revisionsberättelsen. Ett negativt yttrande i revisionsberättelsen kan leda till en självuppfyllande profetia, vilket kan göra det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter kring bedömningen av den fortsatta driften. Vidare ämnar vi undersöka om RS 570 ger tillräcklig vägledning i samband med revisionen, samt om det råder allt för stor försiktighet vid bedömningen.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

Background: With the removal of audit requirement for companies in Sweden from the first of november 2010, a lot of companies has chosen not to keep the audit requirement. So far 57 percent of the small companies has chosen to keep the audit, in spite of that they don´t need to which led us to the problem statement: Which are the factors that affect a small limited company to choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit anymore?Purpose: The purpose of the essay is to examine why small limited companies choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit?Method: This research founds itself in a qualitative study with a deductive research approach. We have been studying secondary data in books and articles and preformed 29 phone interviews with small ltd company owners in Sweden. The selection consisted of 14 companies with credit debts and 15 companies without credit debts.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att behandla det pågående förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta påverkar redovisningskonsulter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet använt en abduktiv ansats för att nå våra slutsatser. Litteraturgenomgång: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gått till, alternativt föreslås gå till, är utgångspunkten för uppsatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovärdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovärdighet skänker legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig på en jämförande fallstudie om två företag. Undersökningspersonerna består huvudsakligen av intressenter eftersom det är intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhålla legitimitet tack vare en trovärdig miljöredovisning men denna trovärdighet skapas inte genom en revision. Det inte är på grund av brist på förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovärdig tack vare en revision.

This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group ?Big 5? or not, and the choice of an auditor with an higher degree.

SammanfattningEkonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt..