Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa.

Uppsatsens titel ?Work is theatre and every business is a stage? ? en studie i möjliggörandet av relationer med hjälp av event marketingSeminariedatum 2008-06-05Ämne/kurs Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 pFörfattare Sophie Ohlsson och Dina SabrkeshHandledare Ingemar HaglundNyckelord Event marketing, relationer, relationsmarknadsföring, evenemang,event.Problemområde Konsumenter idag vill inte dagligen pumpas med nya budskap utan de har blivit mer medvetna och söker efter ett värde från företaget och dess produkter utöver det brukliga. För att tillgodose detta har företagen börjat inrikta sin marknadsföring alltmer mot att försöka skapa interaktion, gemenskap och relation med sin målgrupp och ett effektivt sätt att göra det på är just genom event marketing. Genom dessa möten kan företag skapa och bibehålla relationen till sina kunder samt öka medvetenheten kring varumärket. Ett starkt varumärke bidrar till att möjliggöra relationer då ett välkänt varumärke skapar trygghet hos konsumenten.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva processen kring planerandet och genomförandet av ett event.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Bakgrund: Redan på 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade långa arbetspass i treskift. Detta synsätt införde han på sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 väcktes tanken på 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads äldreomsorg, äldreomsorgen i Höganäs kommun samt Toyota Center i Mölndal.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats både globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillräknats heteronormativet har diskriminerats av samhället generellt, men även inom sjukvård och forskning. Ett resultat av heteronormen är att andra sexuella läggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvårdnadsarbetet möter allmänsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har därmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige.

För att få en ökad kunskap, förförståelse och skapa möjligheter till att bryta eller minska ensamheten, var syftet med denna studie att beskriva äldre personers upplevelse av ensamhet. Denna kvalitativa litteraturstudie utgick ifrån ett inifrånperspektiv och omfattade tolv kvalitativa vetenskapliga studier, som kvalitetsgranskades och analyserades. Samtliga deltagare som ingick i studierna var 65 år och äldre och svarade på frågor om sin subjektiva upplevelse av ensamhet. Analysen av studierna resulterade i fyra kategorier: Att känna utanförskap trots gemenskap; Att relationer har betydelse; Att uppleva begränsningar i det dagliga livet; Att ha strategier. Många deltagare beskrev att de kunde känna sig ensam trots gemenskap och att relationer till nära anhörig och vänner hade stor betydelse.

Barn som bevittnar våld i nära relationer har kommit att uppmärksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste åren. Lagstiftningen har ändrats så att barn som bevittnar våld i en nära relation har rätt till brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen och i socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnar våld i en nära relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskärpningsgrund år 2003. Den anger att det som försvårande omständighet särskilt ska beaktas att brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld.

Denna uppsats tar upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Med utgångspunkt i biografiska berättelser har vi, med hjälp av teorier om samhällsstrukturer och om våldets normaliseringsprocess, försökt närma oss en förståelse för och förklaring till hur våldet uppstår och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhälleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rådande patriarkala strukturerna och hur våldet kan uppstå ur dessa samt på mikronivå gå in närmare på hur situationen i våldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berättelser, tre i skrift och två ljudproduktioner, där vi med hjälp av kodningsscheman väljer ut ofta förekommande teman i dessa berättelser. Vidare analyserar vi dem utifrån normaliseringsprocessen samt återkopplar det till teorier om patriarkala samhällsstrukturer..

Humor kan vara ett sätt att kommunicera men kan även fungera som en copingmekanism för att hantera och bemästra svåra situationer. I mötet mellan människor kan humor skapa Goda relationer och vara en isbrytare. Inom barnsjukvården kan humor gebarnet en möjlighet till avslappning och distans till obehag. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors syn på humor och tillämpandet av humor vid omvårdnaden av ett sjukt barn. Studien genomfördes som en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med nio barnsjuksköterskor.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?How does the identity creates and develop in the context of social relationships? What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the childrenThe main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity.