Sök:

Sökresultat:

4222 Uppsatser om Goda och dćliga tider - Sida 57 av 282

Att förÀndra ett vinnande koncept : En studie om affÀrsutveckling pÄ Svenska Handelsbanken AB

Mot bakgrund av den förÀnderliga vÀrld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förÀndringar genom förnyelse och affÀrsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affÀrsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka omrÄdet har intervjuer genomförts pÄ Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information frÄn interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjÀlp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgÄr att Handelsbanken Àr ett moget företag som bör arbeta med en intern affÀrsutveckling, vilket dels innebÀr skapandet av ett möjlighetssökande klimat.

Demokrati i skolan - en studie av ett urval lÀrares undervisning om demokratibegreppet

Demokratibegreppet Àr för mÄnga elever ett ord som innebÀr enbart rÀttigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebÀr att gÄ och rösta.Denna uppsats syfte Àr att belysa hur So-lÀrare pÄ högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frÄgestÀllningar för oss blivande lÀrare och verksamma lÀrare.Olika litteraturteorier och perspektiv pÄ demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vÄr studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ högstadiet.Resultatet av studien visade att lÀrarna har goda kunskaper om vad demokrati innebÀr i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram Ànnu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Vettinginspektion en utredning om vettinginspektioner leder till ökad arbetsbelastning ombord

AbstraktJag har tittat pÄ hur arbetsbelastningen ser ut idag ombord pÄ svenska tankfartyg. Arbetet har belyst instÀllningen till och respondenternas upplevda kÀnslor vid tiden för vettinginspektionen, men ocksÄ vad det skulle kunna leda till. Under praktiktiden genomfördes personliga intervjuer samt intervjuer via mejl, och har Àven anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Utredningen har visat att respondenternas goda instÀllning till vettinginspektioner, mest oro före vettinginspektionen, förberedelserna vÀl genomförda, hur inspektörens agerande pÄverkar besÀttningen. Samt resultatet av utredningen har Àven visat att det existerar en viss övertid runt en vettinginspektion..

Budgetens nytta i smÄ företag -En studie i svensk modeindustri

BakgrundI den omvÀrld vi ser idag, prÀglad av ekonomisk oro, krÀvs en effektiv och funktionellstyrning för att smÄ företag i allmÀnhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta dÄ smÄ företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sÀmre tider ochmodebranschen drabbas sÀrskilt hÄrt dÄ mode Àr det första hushÄllen sparar in pÄ i enlÄgkonjunktur. Trots detta Àr majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hÀnseende pÄ större företag. Budgeteringen Àr en av dessa modeller vilkenocksÄ Àr en av de Àldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats Àr att utreda budgeteringens anpassningsförmÄga till smÄföretag i vÀstsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgÄngspunkt i ettledningsperspektiv.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att behandla företag inom vÀstsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla smÄ företag, dessa definieras utifrÄn antal anstÀllda,vilka inte fÄr överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för smÄ företag inommodebranschen i VÀstsverige.Analys & slutsatserSÄvÀl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsÄr.

En analys av Falkenbergs kommuns likabehandlingsplaner.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former sÄ som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhÀlle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgÄng och intresset för elektronikens möjligheter och hjÀlpmedel har krupit sig allt lÀngre ner i Äldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. MÀnniskors tillgÀnglighet till varandra ökar och har underlÀttat vardagen för mÄnga individer tack vare de olika hjÀlpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har Àven blivit ett nytt sÀtt för barn och elever att kommunicera med varandra och pÄ de platser mÀnniskor umgÄs med varandra förekommer Àven krÀnkande behandling samt mobbning.

"Skit i frid" : Förmedla budskap genom broderi

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Med inspiration i litteraturen: att utveckla sin skrivlust

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

UtvĂ€rdering av öppettiderna vid Ånge folkbibliotek

Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förĂ€ndrade öppettider pĂ„ Ånge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens Ă„sikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvĂ€rderingen lett till. Undersökningen bygger pĂ„ följande utvĂ€rderings frĂ„gor:? Hur ser biblioteksbesökarna pĂ„ bibliotekets öppettider ? Ă€r de nöjda eller vill de se en förĂ€ndring? NĂ€r vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvĂ€llar/helger)?? Hur ser bibliotekets personal pĂ„ öppettiderna och hur stĂ€ller de sig till förĂ€ndrade öppettider, exempelvis kvĂ€lls- och helgöppet?? Finns det nĂ„got samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsĂ€ttning och vilka öppettider de föredrar?? Vilka förslag pĂ„ förĂ€ndrade öppettider kan jag komma med pĂ„ basis av ovanstĂ„ende frĂ„gor?Resultatet av den enkĂ€tundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare Ă€r nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förĂ€ndringar skulle kunna förbĂ€ttra dem. MĂ„nga anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kvĂ€ll i veckan, samt att det bör öppna tidigare pĂ„ förmiddagen.

Design av system för distribution av larm

Inom styr- och reglerteknik Àr hantering av larm en viktig frÄga, speciellt dÄ fastighetsbranschen mer och mer börjat automatisera driften av fastigheterna. Det finns ett antal system pÄ marknaden som erbjuder larmdistribution via en mÀngd olika transportsystem. Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns alternativ till dessa som erbjuder mer flexibilitet, samt att designa en prototyp till ett system som anvÀnder denna alternativa metod. TvÄ befintliga system analyserades och en kravspecifikation baserad pÄ analysen upprÀttades. UtifrÄn denna designades en prototyp som sköter distributionen över Internet och en enkel implementation av en del av designen har gjorts.

Studiemiljön pÄ ett musikgymnasium och dess relation till elevernas ambitionsnivÄ

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.

Finns det skillnader pÄ pojkars och flickors Äsikter om Àmnet idrott och hÀlsa?

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om flickor och pojkar har olika Ă„sikter om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och hur villkoren ser ut. För att svara pĂ„ mitt syfte har jag gĂ„tt utifrĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar: Vad anser pojkar och flickor om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa? Är lektionerna upplagda med lika villkor för bĂ€gge könen inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa?MetodTill denna studie anvĂ€ndes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes pĂ„ tvĂ„ högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre pojkar i Ă„rskurs Ă„tta blev intervjuade.

JÀmförelse av miljöklassificeringar av lÀkemedel i Sverige

LÀkemedel har sedan urminnes tider anvÀnts av mÀnskligheten och anvÀndningen kommer att successivt öka mer och mer. Att lÀkemedel anvÀnds och sedan hamnar i miljön gÄr inte att undvika men kravet pÄ klassificering och kunskap om substansers miljöpÄverkan ökar frÄn bÄde myndigheter, förskrivare och allmÀnhet. Klassificeringar som i dagslÀget finns tillgÀngliga Àr frÄn LÀkemedelsverket, Stockholms LÀns Landsting och www.fass.se. Apoteket har ett klassificeringssystem internt som dock inte Àr tillgÀngligt för allmÀnheten. Syftet med denna studie har varit att identifiera nuvarande miljöklassificeringar av lÀkemedel i Sverige samt jÀmföra dessa.

Analys av jordning för kraftproducerande anlÀggningar

SÀkerhetskraven för jordning har skÀrpts under senare Är; det finns nya regler och lagar samt rekommendationer och praxis för hur moderna kraftproducerande anlÀggningar skall jordas pÄ ett korrekt och sÀkert sÀtt. Syftet med detta examensarbete har varit att dels sammanstÀlla dessa krav samt att göra en bedömning av jordningen hos Vattenfalls vattenkraftanlÀggning G5 i Stornorrfors.En litteraturstudie har genomförts och en platsstudie utfördes med jordtagsmÀtningar, strömmÀtningar och inspektion av kraftverket ur jordningssynpunkt.MÀtningarna visar att G5:ans kraftstation Àr en gedigen och föredömlig anlÀggning som har mycket goda förutsÀttningar vid jordfel, transienter och förbyggande av vagabonderande strömmar. AnlÀggningen Àr mycket vÀl potentialutjÀmnad dÀr sÄvÀl kabelstegar, trappor, armering, rör och exponerade metallytor utjÀmnats. AnlÀggningen har goda förbindelser till jord vid jordtagen dÄ utförda jordtagsmÀtningar visade pÄ att samtliga jordtagsvÀrden ligger under 1 ?.

Ung i Karlskrona : Lupp-undersökning 2009

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Deltagande i miljöbeslutsprocessen

För att frÀmja mÄlet om hÄllbar utveckling krÀvs det att alla samarbetar bÄde nationellt och internationellt. I miljörÀtt har alla en viktig roll att fylla för att sÀkerstÀlla rÀtten till en hÀlsosam och godtagbar miljö. DÄ Àr det viktigt att alla fÄr komma till tals eftersom det bÀst frÀmjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. FrÄgorna har klarlagts med utgÄngspunkt frÄn svensk lagstiftning samt rÀttsakter frÄn internationellt- och europeiskt hÄll.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->