Sök:

Sökresultat:

18055 Uppsatser om God sed bland skiljemän - Sida 53 av 1204

Informell omsorg ? vem ger och vem fÄr? : En studie om informell omsorg bland Àldre i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att studera informell omsorg bland Àldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade Àldreomsorgen eller bestÄr av köpta tjÀnster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sÄdan omsorg som utförs av anhöriga och andra nÀrstÄende utan ekonomisk ersÀttning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland Àldre Àr mer omfattande Àn den formella. PÄ senare Är finns tendenser pÄ att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

Ditt val, det spelar roll: en studie om attityder till pensionssparande i BotniaomrÄdet

Ansvar för det egna pensionssparande. Trots att denna förÀndring trÀtt i kraft för ett antal Är sedan verkar intresset för denna frÄga svagt bland gemene man.Uppsatsens syfte var att undersöka kvinnors och mÀns attityder till det individuella pensionssparandet. Vilka Àr de sociala faktorerna som pÄverkar attityder till pensionssparande och vilka faktorer pÄverkar den enskildes individuella pensionsval. Mot bakgrund av detta genomfördes en attityd studie pÄ uppdrag av Folksam. För att ta reda pÄ vilka attityder som finns bland pensionssparare.

Att delta eller att bara ta del ? En studie om eDeltagande pÄ de svenska riskdagspartiernas webbsidor

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lÄgt valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. PÄ senare Är har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning pÄ problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vÀgar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) Àr ett nytt begrepp som bland annat Àr tÀnkt att frÀmja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivÄer av ett eDeltagande som kan uppnÄs, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.

"Syns inte... finns inte" : Elevers och lÀrares uppfattningar om kvalité i fritidshem

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.

Intern och extern butiksmiljö : En studie om hur butikschefen kan forma sin butiksmiljö för att uppmÀrksamma konsumenterna

För en butik Àr det viktigt att framstÀlla sig pÄ ett inspirerande sett för att locka in kunder i butiken. Det börjar redan med att bygga upp en bra exteriör bestÄende av bland annat fasad, skyltfönster och skyltar. Butiken mÄste fÄ kunden intresserad redan utanför för att den ska kÀnna en vilja att handla. Kunden bygger snabbt upp en attityd mot butiken och det Àr viktigt att den blir positiv för att kunden ska vilja besöka butiken. VÀl inne sÄ Àr det interiören som pÄverkar kunden ifall den vill stanna kvar och göra sina köp.

HemtjÀnstpersonals erfarenheter av tekniska hjÀlpmedel och förflyttningsteknik

HemtjÀnstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad vÀrk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjÀlpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte Àr att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjÀnstpersonal vad gÀller anvÀndande av tekniska hjÀlpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes dÀr data samlades in via enkÀter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjÀnst.

Barns första möte med skriftsprÄket i skolan : LÀrarens tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning

Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..

Gymnasievalet - en marknadsinriktad kamp om eleverna? : En kritisk diskursanalys av fyra gymnasieskolors webbtexter

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Skapa rabatter med perenner

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att fÄ ett estetiskt vÀrde och vara lÄnglivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende pÄ hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanstÀlldes olika faktorer som Àr bra att tÀnka pÄ och ta hÀnsyn till för att fÄ en lyckad vÀxtkomposition och egenskaper hos perenner som Àr bra att ha kÀnnedom om nÀr man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gÀller att begrÀnsa antalet vÀxter för att fÄ en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det Àr först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rÀtt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som hÄller formen under lÄng tid och gör den tilltalande Àven om det inte Àr sÄ mycket blommor.

NÀr man Àr vuxen mÄste man kunna lÀsa. En enkÀtundersökning om elevers i Ärskurs 3-5 instÀllning till lÀsning

BAKGRUND: Bakgrunden till detta examensarbete om just elevers instÀllning till lÀsning Àr för att jag sjÀlv alltid har funnit lÀsning som nÄgot roligt och som snart fÀrdig lÀrare inser jag vikten av att lÀsa för varje elev och varje medborgare i vÄrt samhÀlle. DÀrför ville jag undersöka vad ett antal elever hade för instÀllning och vanor nÀr det gÀller lÀsning. Elevernas förÀldrars instÀllning Àr en viktig pÄverkande bakgrundsfaktor för elevernas lÀsvanor och dÀrför ocksÄ viktig att undersöka.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad ett antal elever i Ärskurs 3-5 har för instÀllning till lÀsning.? Hur ser elevernas lÀsvanor ut, vad, var, nÀr och hur ofta lÀser de?? Vilken betydelse har lÀsningen i skolan?? Finns det nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors lÀsvanor?? Vilken betydelse har lÀsningen pÄ fritiden?? Hur ser förÀldrarnas lÀsvanor ut, vad och hur ofta lÀser de?? Hur stor andel av förÀldrarna lÀste för sina barn nÀr barnen var yngre och hur stor andel lÀser fortfarande?METOD: Vid denna undersökning har enkÀt anvÀnts som metod. Eleverna har fÄtt svara pÄ en enkÀt och deras förÀldrar har fÄtt svara pÄ en annan enkÀt.RESULTAT: Resultatet av studien visar att mÄnga av eleverna lÀser mycket bÄde i skolan och pÄ fritiden.

Morgondagens varumÀrkesmanifest - varumÀrkesstrategier för ett ökat vÀrdeskapande

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.

Preoperativa förberedlser pÄ en ortopedisk avdelning. SÄ fungerar det.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp Àr den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebÀr bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gÀllande preoperativa riktlinjer och allmÀnna omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer pÄ sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitetssÀkring och sammanstÀlldes med stöd av innehÄllsanalys.

Lokaldemokrati i Malmö- En studie av det lokala deltagandet i Hyllie och Husie

Uppsatsen stÀller frÄgan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker Àven ge ett svar pÄ följdfrÄgan varför. Drivkraften bakom att stÀrka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stÀrka den lokala demokratin. För att ge ett svar pÄ frÄgestÀllningen har vi bland annat intervjuat tjÀnstemÀn och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har Àven varit att utforma lÀmpliga teoretiska begrepp.

Behandlares erfarenheter av klienter som utsatts för sexuella övergrepp.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen?

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->