Sök:

Sökresultat:

18055 Uppsatser om God sed bland skiljemän - Sida 42 av 1204

Tio smÄ tegelbruk : en analys av tegelbrukens inverkan pÄ socknarna i Enhörna utifrÄn industriella teorier

Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har pÄverkat ett lokalt samhÀlle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsomrÄde. UtifrÄn industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslÀngder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik frÄn kommerkollegiet. DÀrtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier frÄn tegelbrukens tid. Den undersökta perioden strÀcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begrÀnsningar i tid beroende pÄ bland annat vilken frÄga som undersökts och att en del material Ànnu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslÄs för att bÀttre beskriva tegelindustrin och pÄ sÄ sÀtt förfina teorier om industrialisering..

Syster SkÀgg och andra anomalier ? Konstruktioner av maskuliniteter bland manliga sjuksköterskor

Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet sÄvÀl som en anomali. En allmÀnt utbredd förestÀllning existerar om behovet av ett större antal mÀn inom vÄrden. VÄrt syfte Àr att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vÄrden. Vi vill Àven söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skÀrningspunkten mellan maskuliniteter och vÄrd. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Malnutrition hos Àldre patienter : Hur kan det förebyggas?

Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland Àldre som Àr inneliggande pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos Àldre. Resultatet baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillstÄndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vÄrden med hjÀlp av information, att involvera anhöriga, struktur i vÄrdteamet, att anvÀnda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjÀlper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krÀvs Àven en struktur i vÄrdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna.

Larmpaneler pÄ fartygsbryggor : En studie av larmpanelers anvÀndarvÀnlighet och problematik

Denna studie ska pÄvisa den problematik som ett fartygsbefÀl kan kÀnna och uppleva nÀr ett larm signalerar pÄ en fartygsbrygga. Syftet Àr att beskriva problemen samt ta vara pÄ befÀlens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord pÄ fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter samt intervjuer. PÄ detta sÀtt kan vi fÄnga upp fartygsbefÀlens egna erfarenheter och de kÀnslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmÀrksamhet med navigationen av det egna fartyget.

FörstÀrkning och förenkling - den nya reglerna för tidsbegrÀnsad anstÀllning och företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning i LAS

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

InternprissÀttning i offentlig verksamhet ? En utvÀrderingsstudie av internprissystemet pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona

Syfte Studiens syfte Àr att utvÀrdera internprissystemet pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona. Metod Uppsatsen Àr en fallstudie av internprissystemet pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona. För att tillföra en viss bredd till utvÀrderingen utgörs vÄrt empiriska material av intervjuer med sÄvÀl verksamhetschefer, planeringsstrateg, controllers samt sjukhusets ekonomidirektör. Med avsikt att underlÀtta presentationen av studiens resultat och utvÀrderingen, som sÄdan, har vi utformat en utvÀrderingsmall baserad pÄ den information som samlats in under vÄra intervjuer. Slutsatser Studien pekar pÄ att sjukhuset anvÀnder internprissystemet i syfte att skapa kostnadsmedvetenhet bland de anstÀllda, för att pÄ sÄ sÀtt förhindra överkonsumtion av tjÀnster som utförs internt.

Kosttillskott bland gymbesökare ? det nödvÀndigaste av onödigheter?

GymanlÀggningar öppnar för skapandet av en kultur dÀr muskulösa och vÀldefinierade kroppsformer, eller ideala kroppsformer, stÄr i centrum. I denna ?gymkultur? har Àven anvÀndningen av kosttillskott som exempelvis kreatin och whey protein bland manliga gymbesökare blivit nÄgot av en sjÀlvklarhet. Kosttillskott förknippas starkt med prestationshöjande- och muskeluppbyggande effekter och marknadsförs ofta som just prestationshöjande och muskeluppbyggande. Detta Àr ett av flera strategiska knep som marknadsförare kan anvÀnda sig av för att locka individer till köp; genom att nÀmna att tillskotten kan leda till muskeluppbyggnad.

Ditt digitala hjÀrta

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktÀrer i digitala spel. Detta innefattar huruvida mÀnniskor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktÀrer och i sÄ fall hur. Syftet Àr att fÄ bÀttre insikt i hur man kan anvÀnda karaktÀrer i digitala spel för att till exempel förstÀrka narrativt förbÀttra inlevelsen. Eller för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur man fÄr spelkaraktÀrerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemomrÄdet har mÀnniskors relationer till bland annat bÄde levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats sÄ vÀl som olika vÀrldsuppfattningar och hur deras pÄverkan pÄ vÄr förmÄga att etablera relationer till virtuella karaktÀrer.

Att leva med typ-1 diabetes : Litteraturstudie om unga vuxnas upplevelse av att leva med typ-1 diabetes

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Fysisk aktivitet och kroppssammansÀttning, hur pÄverkar det vilometabolismen hos barn och ungdomar med cystisk fibros?

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Konflikter pÄ förskolegÄrden

Fokus har alltmer riktats mot utegÄrdens utformning bÄde i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa nÄgra verksamma pedagogers uppfattningar om utegÄrdens utformning och om, och i sÄ fall hur pedagogerna relaterar utegÄrdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset Àr att belysa pedagogernas uppfattningar om nÄgra skilda miljöer med avseende pÄ utegÄrdarnas kvalitéer. Studien Àr avgrÀnsad till förskolegÄrdar. Examensarbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning pÄ förskolegÄrden?? Vad Àr pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstÄr pÄ förskolegÄrden?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstÄr?? Hur befrÀmjar respektive hindrar olika utformade utegÄrdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer.Resultatet visar pÄ att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegÄrdars utformning och konflikter dÀr faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud Àr avgörande för konflikttÀtheten pÄ en förskolegÄrd.

Hur ett förebyggande arbete mot hiv bedrivs i Sydafrika : en observationsstudie

Sydafrika Àr ett land som Àr svÄrt drabbat av hiv smitta, drygt 10 procent av landets befolkning Àr smittade. Största andelen av dessa lever i provinsen KwaZulu-Natal vilken Àven har valts att utföra studien i. För att minska den hiv epidemi som rÄder och som leder till en sÀmre samhÀllsutveckling Àr det av högsta prioritet att arbeta förebyggande mot denna spridning. Syftet med studien har dÀrför varit att undersöka hur en livsstil kan förbÀttras bland skolelever samt hur eleverna kan bli mer delaktiga i det hiv förebyggande arbetet. För att uppnÄ studiens syfte har en deltagande observation genomförts.

Service med ett leende - arbetstillfredsstÀllelse och motivation bland tÄgvÀrdar

ArbetstillfredsstÀllelse och Motivation i arbetet handlar till stora delar om vilka förvÀntningar individen har pÄ sitt arbete samt vad denne upplever som meningsfullt och tillfredsstÀllande. Vad Àr det som gör att individer trivs och motiveras i sitt arbete nÀr miljön de befinner sig i prÀglas av stÀndig förÀndring och omorganisering? Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur tÄgvÀrdars arbetstillfredsstÀllelse ser ut samt utreda vad som motiverar tÄgvÀrdar i deras yrke. Samtidigt var det viktigt att utreda vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt pÄ deras arbetsupplevelse. En kvalitativ forskningsansats har tillÀmpats.

Bland lagar, jornalmallar och medicinska termer : En studie av barnlogopeders journalföring

Att skriva journal utgör en stor del av logopeders administrativa arbete, och för att reglera och kvalitetssÀkra journalers hantering och innehÄll finns det lagar och föreskrifter som mÄste följas. Journalmallar utformas till viss del efter dessa lagar och föreskrifter, men varierar beroende pÄ typ av verksamhet och journalsystem. Att effektivisera och standardisera journalföring Àr viktigt dÄ journalen kan fungera som en kommunikationsvÀg för flera vÄrdgivare, samt som informationskÀlla för patient och anhöriga. Journalen bör dÀrför vara enkel att följa och vara skriven med ett sprÄk som i sÄ stor grad som möjligt kan förstÄs av olika yrkesprofessioner inom vÄrden. Att följa upp hur dessa mallar efterföljs, samt om förbÀttringar kan göras, Àr dÀrför ett vÀrdefullt arbete.Syftet med studien har varit att kartlÀgga hur sökorden i statusdelen anvÀnds av fem yrkesverksamma barnlogopeder, och om de anvÀnde sökorden utifrÄn verksamhetens lokala mall.

Visuell Radio

Visuell radio eller ljudbildspel i radio Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Att det gÄr att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt stÄr klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar Àr hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas bÄde utifrÄn ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta pÄ mediaföretagens multimediala publiceringar men ocksÄ genom att förstÄ hur deras redaktionerna tÀnker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar pÄ New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att fÄ denna inblick.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->