Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av kosttillskott bland 200 motionärer i Stockholm. Frågeställningarna löd enligt följande:Skiljer sig användandet av kosttillskott mellan män och kvinnor?Skiljer sig användandet av kosttillskott beroende på hur många gånger man tränar per vecka?Metod Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av enkäter, där de tillfrågade bestod av motionärer i Stockholm. Enkäten innehöll; en kort förklaring till vad kosttillskott är, bakgrundsfrågor (kön, ålder, träningsform, träningsduration) samt frågor om kosttillskott (om man använder, vilken stort samt av vilken orsak). All data analyserades därefter i SPSS där vi använde både chi- 2 test och envägs ANOVA test.

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, socker och hälsa.

Uppsatsen syftade till att undersöka de anställdas motiv för att delta i friskvårdssatsningen. I uppsatsen skall det synliggöras hur de anställda motiverar sitt val till friskvård. Jag valde att göra en enkätundersökning som avsåg att mäta motivationsmönstret bland de anställda vid två olika företag Alla som fått en förfrågan om att delta i friskvården som företaget erbjuder, fick en enkät där det fanns 12 frågor att besvara. De vanligaste anledningarna för de anställda att delta i friskvården var för att bli piggare, stressa ner och bibehålla vikten/gå ner i vikt, de vanligaste anledningarna för det anställda att inte delta i friskvården var att det inte fanns några friskvårdalternativ som passade dem, de ville ha fler friskvårdsalternativ att välja bland. De ville även att friskvården skulle finnas vid företaget och/eller ske på arbetstid.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer ständigt frågor vilka många gånger berörs av arbetsrätten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gällande bland annat anställningsbevis, anställningsskydd samt rättigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har här visat sig att erfarenhet hos medarbetare är en starkt bidragande faktor. För att få en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan även chefens ledarstil komma att påverka, då denne överlag besitter viss kunskap gällande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrätten. Chefens ledarstil påverkar även medarbetarskapet och motivationen på arbetsplatserna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:? Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?? Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?? Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?MetodUndersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta.

Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetstillfredsställelsen bland säljare på ett detaljhandelsföretag. Undersökningen utgick ifrån vad i arbetet som gör att säljarna trivs och vad som minskar arbetstillfredsställelsen. Vidare undersöktes avdelningschefernas synpunkter på arbetstillfredsställelsen hos säljare och huruvida säljarnas motivationsbehov tillgodoses på arbetsplatsen. Den teoretiska utgångspunkten för den kvantitativa studien var Herzberg's tvåfaktorteori (1993) och Hackman & Oldhams Job characteristics model (1980). Dessa teorier låg till grund för två enkäter, en till säljare och en till avdelningschefer.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.