Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg anvÀnds pÄ tvÄ högstadieskolor i Ärskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka pÄ elevers musikskapande. Undersökningen Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt dÀr elever pÄ olika sÀtt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv dÀr empiri grundar sig pÄ utsagor och erfarenheter frÄn tio observationstillfÀllen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg anvÀnds sÀllan och i begrÀnsad omfattning i musikundervisningen pÄ de tvÄ skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlÀnk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, nÄgot som ligger i linje med tidigare forskning.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om intensiv lĂ€strĂ€ning har nĂ„gon effekt pĂ„ aspekter av arbetsminnet hos deltagarna. Ett annat syfte var att ta reda pĂ„ hur deltagarna uppfattade lĂ€strĂ€ningen och vilken effekt de tyckte att den hade.Teori: Den föreliggande uppsatsen har sin bakgrund i den omfattande forskning som visar pĂ„ sambandet mellan arbetsminne och lĂ€sning. Uppsatsen Ă€r skriven utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv. Å ena sidan ett kognitivistiskt perspektiv med utgĂ„ngspunkt i aktuell forskning kring mĂ€nniskans arbetsminne. Å andra sidan ett sociokulturellt perspektiv med den centrala tanken att mĂ€nniskans lĂ€rande Ă€r beroende av den sociala och kulturella kontext som hon prĂ€glas av.Metod: Studien Ă€r en fallstudie med fyra elever pĂ„ en högstadieskola.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andrasprÄkselever. De frÄgestÀllningar som undersökts Àr: Vilka tendenser till skillnader i tillÀgnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andrasprÄkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen Àr ett relevant arbetsredskap Àven för andrasprÄkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrÄn andrasprÄkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv baserat pÄ hur individer gör och lÀr av varandra i ett samspel.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartlÀggning enligt Bornholmsmodellen) för att mÀta fonologisk medvetenhet hos första- och andrasprÄkselever som ingick i tvÄ undersökningsgrupper och tvÄ kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser dÄ de anvÀnde sprÄklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade pÄ klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fÄtt undervisning enligt Bornholmsmodellen i Ätta veckor och kontrollgrupper som inte fÄtt ta del av modellen.

I denna uppsats Àr utgÄngspunkten att affÀrsförhandlingar blir allt viktigare som ett omrÄde för yrkeskunnande, kompetens och lÀrande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv pÄ omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omrÄdet affÀrsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsomrÄde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affÀrer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affÀrsförhandlingar pÄ sina respektive omrÄden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jÀmförts och analyserats med hjÀlp av ett antal i bruk varande teorier och modeller pÄ det pedagogiska omrÄdet.Studien visar att affÀrsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process dÀr det ofta saknas en grÀns mellan försÀljning och förhandling.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

FörskolegÄrden Àr ett aktuellt och intressant omrÄde inför vÄr kommande roll som förskollÀrare. GÄrden Àr en plats dÀr vi kommer tillbringa stor del av vÄr framtid och dÀrför vill vi fÄ mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat pÄ Àr pedagogers uppfattningar och Äsikter om förskolegÄrden och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som Àr Deweys teorier. Dessa teorier handlar frÀmst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vÄr studie pÄ eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det dÀrför Àr viktigt att fÄ vara med om olika hÀndelser.    Genom att vi kopplar vÄr studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar pÄ intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskolepedagogers uppfattningar betrÀffande utemiljön pÄ gÄrden samt observera vad det finns för material och vad som anvÀnds av barnen. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön pÄ gÄrden i dag? Vad Àr pedagogernas Äsikter kring upplÀgget av gÄrden? Vad för material finns pÄ gÄrden och vad anvÀnds?    Metoderna vi anvÀnt oss av Àr intervju och observation pÄ tre olika förskolor i mellansverige dÀr vi intervjuat sex pedagoger och observerat pÄ sex förskolegÄrdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gÄrdarna eftersom att det ansÄgs finnas det mesta, exempelvis nÀrheten till naturen dÀr utbudet skiftar beroende pÄ Ärstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt i media gÀllande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktÀrer inte Àr genusneutrala nog. VÄrt syfte Àr att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktÀrerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktÀrer. Syftet Àr Àven att studera pÄ vilka sÀtt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktÀrer och spelbara karaktÀrer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har Àven observerat vilka förutsÀttningar som ges för att kunna konstruera genus pÄ sin karaktÀr. Observationerna innefattade Àven hur det sociala samspelet konstruerar genus genom anvÀndande av redskap som samlades in med utgÄngspunkt i tvÄ olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehÄller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktÀren har pÄ sig.

SammanfattningMusiklÀrares Digitala Verktyg ? en studie om musiklÀrares anvÀndande av digitala verktyg i musikundervisning för funktionsnedsatta elever, av Tobias Hagström, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid UmeÄ universitet, Estetiska institutionen.Antal sidor 58.I denna undersökning intervjuar jag fem lÀrare pÄ tre olika sÀrskolor varav en kulturskola. Detta i syfte för att ta reda pÄ hur informanterna anvÀnder sig av digitala verktyg i deras musikundervisning och fÄ kunskaper om de digitala instrument som finns tillgÀngliga i musiksalen för funktionsnedsatta. Informanterna jag intervjuade har allt frÄn ett Ärs yrkeserfarenhet i Àmnet till 34 Ärs erfarenhet och det Àr endast tvÄ av dem som Àr utbildade musiklÀrare. Undersökningen Àr av kvalitativ art och bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.