Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Studiens syfte var att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvÄrd med inriktning mot anestesisjukvÄrd upplever förvÀntningar, möjligheter och hinder för lÀrande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens upplÀggning och mÄl. NÄgra av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvÀgen. För studien anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.

Studiens syfte var att undersöka hur Àmnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har Àven innefattat tvÄ forskningsfrÄgor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med Àmnesintegrering och arbetslagets pÄverkan mot elevernas kunskapstillÀgnande. Undersökningen Àr en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter frÄn tvÄ olika skolor inom LuleÄ kommun som anvÀnder sig av Àmnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att Àmnesintegrerat arbete Àr en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslÄngt kunskapstillÀgnande..

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Undersökningen i denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie. Den bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lÀrare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD Àr en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare Är och dÀrför blivit föremÄl för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar pÄ hur skolsituationen gestaltar sig och bÄda perspektiven kan uppfattas gör ansprÄk pÄ att sitta inne med rÀtta lösningar pÄ problem. Debatten Àr för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

VÄr vÀrld stÄr inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. DÀrför anser jag att en designpedagogisk undersökning dÀr hÄllbarhetsperspektivet fÄr vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning pÄ frÄgorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lÀrande med lÄg miljöpÄverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap Àr verksamma i just det hÀr projektets process? Hur förhÄller de sig till varandra? I projektet har frÄgorna behandlats konkret genom att en grupp barn pÄ SkÀrholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad av etnografisk metod.