VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av nÄgra barns och pedagogers tankar om arbetet med sprÄk och skriftsprÄket. Vi ville Àven höra pedagogernas Äsikter om en sprÄkutvecklande miljö och sjÀlva fÄ en bild av denna vid vÄra observationstillfÀllen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolÄr 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte anvÀnds nÄgon sÀrskild metod i sprÄk- och skriftsprÄksinlÀrningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Under vÄr egen skolgÄng och Àven vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de fÄ Àmnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött pÄ att pojkarna uppmuntras i de Àmnen som flickor generellt presterar bÀttre i. Detta fick oss att vilja ta reda pÄ vad detta berodde pÄ och hur man skulle kunna visa pÄ att Àven pojkar behöver uppmuntras.Litteraturstudien Àr gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jÀmförelser mellan litteraturerna). Vi har anvÀnt oss av fem avhandlingar och tvÄ vetenskapligt granskade artiklar.Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omstÀndigheterna och traditionella normer. Det pÄvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen pÄ flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istÀllet utpekar flickor som et avbrott frÄn normen.Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger..

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Jag syftar att undersöka hur klipp frÄn spelfilmer baserade pÄ litterÀra texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner anvÀnds en kvantitativ metod dÀr samma undersökningsgrupp svarar pÄ hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgÄr jag ifrÄn Roger SÀljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv dÀr Filmen Àr ett redskap som elever anvÀnder för att förstÄ och behandla sin omvÀrld. Jag utgÄr Àven ifrÄn en neoformalism och en receptionsteori, dÀr eleverna anses vara audiovisuellt lÀskunniga och bÀrare av en förvÀntningshorisont. Resultatet visar inte pÄ att kunskaper i historia förts vidare, men dÀremot i litteraturförstÄelse dÀr klippen gjorde det lÀttare för eleverna att ta till sig ett innehÄll och skapa helhetsintryck i en svÄr text.

Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i sÄngpedagogers syn pÄ Time och SvÀng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i behÄll har jag för avsikt att fÄ djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör olika förhÄllningssÀtt till hur sÄngare kan öva upp Time och SvÀng samt vad Time och SvÀng innebÀr, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform nÀr jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sÄngpedagoger; tvÄ av dessa Àr mer inriktade pÄ jazz medan de andra tvÄ Àr mer inriktade pÄ populÀrmusik.

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att försöka förstÄ vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva. LikasÄ att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger dÀr identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra Ät dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till lÀs- och skrivsvÄrigheter och i vilken utstrÀckning tolkar man i sÄ fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omstÀndighet? Resultatet visar att det Àr av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av sÀrskilt stöd men ocksÄ att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

VÄr upplevelse var att det pratas för lite om slöjdens syfte och mÄl med eleverna pÄ grundskolan och vi ville genom denna studie undersöka huruvida detta stÀmde. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga hur vÄr urvalsgrupp beskriver och uppfattar slöjd i jÀmförelse med kursplanens syfte och kunskapskrav. Vi var ocksÄ intresserade av att undersöka hur deras svar förhÄller sig till den Nationella UtvÀrderingen 2003. Vi har anvÀnt oss av metoden samtalsintervjuundersökning, dÀr vi genomförde sex gruppintervjuer med elever i Ärskurs Ätta frÄn tre olika skolor. Vi har anvÀnt ett sociokulturellt perspektiv i vÄr undersökning för att genom det kunna fÄ syn pÄ de faktorer som kan vara med och pÄverka elevernas svar.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Syftet med studien var att fÄ en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser pÄ Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsÄg att fÄ djupare inblick i olika förhÄllningssÀtt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebÀr. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fÄtt en bredare ingÄng i Àmnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn Àr att de undervisar i ensemble pÄ folkhögskola. I undersökningen anvÀnder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar pÄ vÄra frÄgor.