Sök:

Sökresultat:

2612 Uppsatser om God ekonomisk hushćllning - Sida 35 av 175

Nolltariff i kollektivtrafiken ? rÀttvist och/eller effektivt?

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rÀttvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgÄngspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jÀmförs med marginalkostnadsprissÀttning och tvÄdelad tariff, som Àr tvÄ teorier om optimal prissÀttning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut vÀntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhÀllsoptimala mÀngden kollektivtrafik vara högre Àn summan av alla individers individuella efterfrÄga p.g.a.

Hur förhÄller sig barn till reklam pÄ Internet?

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

FolkhÀlsa och vÀlfÀrd - En litteraturbaserad studie om hÀlsans betydelse för ekonomisk tillvÀxt

The interest in the significance of public health for economic growth has increasedsteadily in recent years and a clarification of this connection may be of importance forthe status of public health. Aim: The aim of this literature based study is to describewhat previous research has shown in terms of the connection between public health andeconomic growth, focusing on high-income countries. Method: The study is based ontwelve scholarly articles retrieved from four scholarly databases. Result: The resultclarify that there is a positive long-term correlation between good public health andeconomic growth in high-income countries. Good health has a positive effect onproductivity, which leads to increased economic growth.

Skapar DRM mervÀrde? En Studie i Market Timing

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

IntÀktsredovisning i byggföretag : En studie av intÀktsredovisning för pÄgÄende arbeten.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

FörÀldraledighet och pappor - En empirisk studie om vad som pÄverkar pappornas uttag

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.

Softcommissions, en strategi som hindrar utvecklingen för institutionella aktietransaktioner?

Titel:Softcommissions, en strategi som hindrar utvecklingen för institutionella aktietransaktioner? Författare:Patrik Albinsson Handledare:Jerker Holm Nyckelord:Institution, aktiemÀklare, spelteori, nashjÀmvikt, bertrandjÀmvikt Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva marknaden för institutionell aktiehandel i Sverige och i USA. Fokus Àr att kartlÀgga den utveckling som sker pÄ den svenska marknaden med den amerikanska marknaden som jÀmförande basis. PrissÀttningen pÄ marknaden Àr framförallt av intresse. Slutsats:Allt fler institutionella placerare i Sverige efterfrÄgar tjÀnster frÄn teknologibaserade lÄgprismÀklare, marknaden kan dÀrmed betraktas vara under omdaning.

Varför förekommer offset inom försvarsindustrin? Studie om kompensationshandel utifrÄn nationalekonomiska teorier

Sammanfattning Titel: Varför förekommer offset inom försvarsindustrin?Studie om kompensationshandel utifrĂ„n nationalekonomiskateorierDatum för seminarium: 8 juni, 2007Ämne/Kur's: Nationalekonomi, kandidatuppsat's 10pFörfattare: LinnĂ©a MörkHandledare: Jerker HolmSyfte: Syftet har varit att undersöka varför offset förekommer inomförsvarsindustrin och förklara fenomenet utifrĂ„nnationalekonomiska teorier.Metod: Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ analysmetod. Jag hargenomfört intervjuer pĂ„ Saab AB och ISP (Inspektionen förstrategiska produkter) för att pĂ„ det sĂ€ttet finna aktuell fakta omhur företag arbetar med offset idag.Slutsat's: Det Ă€r frĂ€mst fem nationalekonomiska teorier som pĂ„verkarförekomsten av offset. Den vĂ€lvilliga staten, Public Choiceteorier, FĂ„ngarna's dilemma och teorier kring hold up problemetoch ofullstĂ€ndiga kontrakt. Dessa olika teorier förklarar varföroffset idag Ă€r vanligt förekommande inom försvarsindustrin ochvilka incitament som ligger bakom valet av handelsform..

VÄrdnadsbidraget - kvinnofÀlla eller valfrihetsreform?

Under vÄren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vÄrdnadsbidrag. Bidraget uppgÄr till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg pÄ heltid utan istÀllet ordnar barnomsorgen pÄ annat sÀtt, t.ex. genom att en förÀlder stannar hemma. VÄrdnadsbidraget har av dess anhÀngare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofÀlla.

Genusskillnader inom inre och yttre motivation

Motivation Àr viktigt för mÀnniskor, bÄde i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende pÄ vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom sjÀlva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsstÀllande. Handlingar baserade pÄ yttre motivation har sin grund i nÄgot annat Àn sjÀlva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jÀmföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelÀrare avseende inre och yttre motivation.

Social redovisning i Gemenskapsföretag

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Utveckling av ett ventilationssystem för produktionsortar vid skivrasbrytning

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvÀrortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem krÀver att ventilationsdukarna tas ned frÄn sin plats i orttaket inför skivrasborrning och dÀrefter Äter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag pÄ en lösning som undviker detta och dÀrmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömÀssiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framstÀlla ett sÄdant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

Företagsrekonstruktion : En ekonomisk analys av Ågerups Grafiska AB

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Informationshypotesen - Ger förÀndringar av utdelningar nÄgon information om framtida vinster?

Sammanfattning Uppsatsens titel: Informationshypotesen - Ger förĂ€ndringar av utdelningar nĂ„gon information om framtida vinster? Seminariedatum: 2008-02-04 Ämne/Kurs: NEKK01 ? Examensarbete kandidatnivĂ„ 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Erik Norrman Fem nyckelord: The information content of dividends, informationshypotesen, utdelningar, effektiva marknader, vinster. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hypotesen om att aktieutdelningar innehĂ„ller nĂ„gon information om framtida vinster. Metod: Undersökningen genomförs med hjĂ€lp av en regressionsanalys med Ă„rliga data pĂ„ bland annat utdelningar och vinster för 46 svenska börsbolag mellan Ă„ren 1990-2006. VinstförĂ€ndringar Ă€r den beroende variabeln och utdelningsförĂ€ndringar Ă€r en av de förklarande.

Sociala fotspÄr pÄ Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->