Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet.

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan påverka motivation på en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen består av två filialer, benämnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgränsades till att enbart bestå av ersättning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemområden av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgränsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades på hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfråga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra på filial A och fem på filial B. Resultatet visar att problemområdena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemområdena ersättning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Our purpose with this paper has been to analyse and discuss how motivation of the personnel affects the service quality in service companies. This has been done through two studies; a literature study with existing theories and an empirical study on the divisions of Lyckohjul and Shopping at Liseberg. In the introduction of this paper we put the question of research; why is there a need for work of motivation in service companies. When collecting information we used literature briefing, a questionnaire study and depth interviews. The literature briefing focused on the well-tried and most dominating theories on the subject motivation.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

The aim of this study was to investigate the individual meaning of experiences of migration and day-to day life experiences before and after migration, of women that had migrated from the Middle-east area to Sweden. This was to be done with a psychological health perspective looking for stressors and salutogenic factors. A phenomenological approach was used. Eleven women where interviewed with three open questions on a trajectory theme. The analysis was supported by software Sphinx Lexica and software MCA-Minerva.

Syftet med föreliggande uppsats var undersöka sambanden mellan motivationsklimat, målinriktning och självkänsla inom CrossFit jämfört med konditionsbaserad gruppträning. Vidare undersöktes om Modellen för sambandet mellan motivationsklimat, individuella skillnader, och känsla och motivation kunde appliceras inom CrossFit. I studien deltog sammanlagt 95 deltagare, både CrossFitutövare (N=45) och deltagare inom konditionsbaserad gruppträning (N=50) från sydvästra Sverige. I studien användes Perceived Motivational Climate in Sports Questionnaire-2 (PMCSQ-2), Achievement Goals Questionnaire for Sports (AGQ-S) samt Physical Self Perception Profile-R (PSPP-R). Resultatet visade en signifikant skillnad i uppgiftsorienterat klimat och självkänsla mellan CrossFitutövare och deltagare i konditionsbaserad gruppträning.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lärande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vår studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande ålder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda.

This study attempts to look into and discuss if there are motivation factors involved whentrying to achieve a seeond language, which might effect the acquisition in any direction. Theeducation provided in Halmstad in Swedish as a seeond language is also studied on bases ofthe IDs (Individual Differences) that might occur. The study is carried out by interviews witheight informants. The interviews are analyzed and the results, which support previous researchin the area, are presented; and finally, in the conclusion part, suggestions for future researchare given, along with propos als on how to expand a study in this area..

Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..