Sökresultat:
772 Uppsatser om Glykemiskt index - Sida 52 av 52
Buller från godståg: detaljerad kartläggning av buller från
godståg samt utvärdering av skärmar
Buller från järnvägen utgör ett stort problem för de närboende och Banverket satsar därför stora resurser på olika åtgärder för att minska störningen. Ökade krav på lönsamhet inom godstrafiken medför krav på högre hastigheter och höjt tillåtet axeltryck, vilket verkar negativt på omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skärmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten på fastigheter och i svåra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvändning är det viktigt att veta vad man kan förvänta sig för effekt av exempelvis en skärm. Skärmeffekten beror bland annat på konstruktionsprincip, storlek, material och placering.
Plantetablering och tillväxt för sådd och planterad tall 2-5 år efter markberedning med harv eller Huminmix-teknik inom Holmen Skog distrikt Norsjö :
The objective of this work was to compare the environmentally gentle soil scarification technique Huminmix (with possibilities to do track-grinding/HMMspår, long-scraping/HMMlångfläck and mounding/HMMhög) with conventional disc trencher, concerning seedling establishment and growth of direct seeded and planted Scots pine seedlings. Inventories were made during June and July 2005, in 34 seeded and 6 planted stands from 2000 ? 2004 (1- 5 years old) of lichen- and myrtillus/vaccinum-type in Holmen Skog AB´s district Norsjö in Västerbotten. The Huminmix-technique had been used for HMMspår in the seeded stands and for HMMhög in the planted stands (HMMlångfläck has been used from the year 2006 for direct seeding). The studied stands had been seeded with the same amount of seeds according to stand data.
Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin
omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme
på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsättningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4
till 34,7ºC.
Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre
påeftermiddagen.
Den professionella handläggaren : En studie av personliga handläggare på Försäkringskassan
De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell.
Hur bygger fastighetsbolagen relationer med sina hyresgäster?
We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.
Användning av globala satellitdata för uppskattning av spannmålsproduktion i västafrikanska Sahel
Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.
Entreprenörskapets kvinnor : Om konstruktionen av identitet hos den framgångsrika företagerskan
Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen och självbekännelseberättelsen och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgångsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande.