Som en följd av den Globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.

Som en reaktion på ökad Globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

InledningÅr 1879, grundade Lars Olsson Smith Absolut rent brännvin, dåtidens Absolut Vodka. År 1979,hundra år senare passerade företaget en ny fas genom Globalisering under varumärket AbsolutVodka. Sedan introduktionen av det nya varumärket har försäljningen stigit från 0,1 miljoner litertill 96,6 miljoner liter per år, över hela värden. Under senare delen av 1980-talet introduceradeföretaget smaksatta vodkasorter för att främja barbranschens cocktails.Syfte och frågeställningUppsatsens syfte är att kartlägga hur konsumenter upplever intensiteten på fem utvaldasmakegenskaper i smaksatt vodka, satt i relation till hur de egentligen önskar att intensiteten skullevara.Uppfyller Absolut Vodkas smaksatta vodkor konsumenternas preferenser?Metod och materialUndersökningen grundar sig i en sensorisk analys för att besvara uppsatsens syfte ochfrågeställning.

Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under Globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som Globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.

Som en reaktion på ökad Globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Som en reaktion på ökad Globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Till följd av Globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Som en reaktion på ökad Globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Till följd av internationalisering och Globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige.

Som en reaktion på ökad Globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ?unika? upplevelse den givit dem.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens Globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.