Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel.

Studien handlar om en destination i den svenska fjällvärlden som består av två närbelägna orter. Aktörerna är flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har därigenom flera utmaningar att hantera och beakta då värderingar och intressen är åtskilda. De två orterna är olika till karaktären och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sänder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsändarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sänder ut en diffus bild till både besökare och investerare. En destination som består av flera aktörer är i stort behov av såväl samarbete som konkurrens ? på ett positivt och inte destruktivt sätt.

I den här undersökningen ska jag undersöka närmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förståelse för hur man som spelutvecklare motiverar människor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen är viktig inom spel på grund av att spel kräver spelarens interaktion i världen för att storyn/spelet ska gå framåt. Det är också viktigt att spelutvecklare får en ökad kunskap om hur man får spelaren att känna en känsla som rädsla i ett spel. Som spelutvecklare själv vill jag kunna påverka spelaren under spelomgången med någon form av känsla eller budskap.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Marknaden för barn är lukrativ och omsätter årligen mycket pengar. Barn ses som tre marknader i en; de spenderar sina pengar på den existerande marknaden, påverkar föräldrarnas köpvanor och kan genom sina erfarenheter bli trogna ett märke i framtiden. Därför är det viktigt för företag att göra reklam för sina produkter och tjänster och teknikerna för att fånga uppmärksamhet är många, till exempel produktplaceringar. Reklam finns idag på många platser i vårt samhälle och barn utsätts dagligen för den. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur mycket av reklamens säljande budskap barn förstår och frågeställningen som knöts till syftet var: I vilket kognitivt och socialt stadium förstår barn reklamens säljande syfte? På grund av variationer i de valda vetenskapliga artiklarnas resultat var det svårt att göra några generaliseringar och studien gav inget entydigt svar på i vilket kognitivt och socialt stadium barn förstår reklamens säljande syfte..

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

Vårt syfte är att beskriva och analysera controllerfunktionen på divisionsnivå eller motsvarande och vi fokuserar vår undersökning på controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av både kvantitativ och kvalitativ karaktär beträffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. Vår metod är deskriptiv och vår analysmetod är analytisk induktion. Den teoretiska utgångspunkten är en av oss genomförd genomgång av litteratur och tidigare forskning angående controllers. Vårt empiriska material är insamlat, dels med hjälp av 27 telefonintervjuer, dels med hjälp av tre djupintervjuer.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Där här uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att analysera ett litet antal exemplar av svenska historieläroböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen är det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poängterade hur han tyckte att de västerländska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska världen till en västerländsk diskurs som de använde som medel för att definiera araben och arabvärlden utifrån. Said poängterade det specifika sätt på vilken arabvärlden porträtterades i västvärlden av akademiker, i läroböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta västerländska synsätt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans välkända verk Orientalism. I detta verk poängterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade föreställningar som hade arbetat sig in i det västerländska kollektiva minnet.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om produktplacering kommer att ersätta TV-reklam. Produktplacering och TV-reklam behandlas i denna uppsats ur mediekonsulters synvinkel. Studien har genomförts genom en kvalitativ analys, där uppsatsens empiriska material har hämtats från fem experter inom produktplacering och TV-reklam. Detta har vi gjort för att utforska deras syn, åsikter och uppfattningar om ämnena. Vår teoretiska referensram är hämtad från litteratur, Internet samt artiklar.Begreppen produktplacering och TV-reklam presenteras samt dess för- och nackdelar redogörs.

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lära av sagor.