Mobiltelefoner innebär en helt ny kanal för kommunikation mellan företag och kunder. Mobiltelefonen är kundens ständiga följeslagare, en privat accessoar, där företag ges möjligheten att nå kunden i rörelse (Shankar, Venkatesh, Hofacker, & Naik, 2010). Konkurrensen om kundens uppmärksamhet i mobiltelefonen har ännu inte etablerats men många av de globala aktörerna inom detaljhandeln positionerar sig inför ett paradigmskifte. Idag är den huvudsakliga konkurrensfördelen en butiks geografiska positionering (Ropers, 2001) men detaljisterna kan interagera med kunderna oberoende av var kunden befinner sig kan denna konkurrensfördel marginaliseras (LeHong, 2010). Syftet med denna fallstudie är att utforska kontextmedvetna mobiltelefonapplikationers potentiella värde och inverkan på svenska modedetaljister.

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Affärssystem är ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigt är det stora svårigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar att utveckla system som införlivar de förväntningar kunder och användare har på produkten. För att skapa mera användbara system, som bättre passar kundens behov, förespråkar teoretiker en användarcentrerad ansats för systemdesign. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur utvecklare och återförsäljare av affärssystem involverar kunder/användare i systemutvecklingen, i Sverige. Använder leverantörer av affärssystem en användarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittat egna vägar som passar det egna syftet bättre? Vi har även undersökt hur leverantörerna ser på användarföreningar som kanal för användar- /kundinvolvering.

Swedish trade unions are engaged in several activities at the European level. One of these isthe sectoral social dialogue, an institutionalized part of the European Union. This bachelorthesis examines the motives for Swedish trade unions in three different sectors to engage themselves in the European social dialogue. The three sectors are chosen because of their differences according to their exposure to competition caused by ongoing globalization and europeanization processes. By interviewing central informants in trade unions which are active in the three dialogues this thesis seeks to learn more about the motives stated by the trade unions.

I dagens kursplan för moderna språk på grundskolan står den kommunikativa förmågan i centrum. En viktig del av kommunikationen i språkundervisningen är muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika läroböcker i spanska för år 9 på grundskolan. Det är grundsynen och övningarna i lärarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det många muntligt kommunikativa övningar, och i sådana fall av vilken typ är de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser tränas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstämmig handling? Vad anser lärare om dessa läroböcker? Min slutsats är att det finns en skillnad mellan läroböckerna vad gäller den muntliga kommunikationen och främst till den nyares fördel.

Nutidens varuhandel uppkom under 1800-talets senare hälft. Utvecklingen har nu kommit så långt att konsumenterna genom Internet har fått en ny kanal för inköp. De traditionella köparna och säljarna använde tre kanaler för försäljning. Dessa tre kanaler är personlig försäljning, försäljning via post (postorder) och försäljning via telefon. Internet är den fjärde kanalen för försäljning.

SammanfattningI dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut.Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken.Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.  .

I studien undersökte vi hur två förskolor och två skolor organiserat den fysiska lärandemiljön. Vårt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lärandemiljön på två förskoleavdelningar och i två klassrum med avseende på möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi använde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer där vi haft analysbegrepp, hämtade från ett postmodernt perspektiv som centrala utgångspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrån våra analysbegrepp och forskningsfrågor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader på utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgänglighet av material.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Syftet med vår undersökning är att se hur lärare förhåller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utsträckning elever får producera egen film. Frågeställningarna besvaras med hjälp av empirisk insamling från intervjuer som sex svensklärare från tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar på att lärare har en positiv inställning till användandet av film i undervisningen men att svenskämnet stödjer sig på traditionell litteratur.

Att alla människor har olika sätt att lära in ny kunskap är något de flesta av dagens lärare är medvetna om. Det inte alla vet, är att det finns sätt att ta reda på vilken ?kanal? som fungerar bäst för varje enskild individ. På en av våra skolor har man vetskapen om inlärningsstilsanalyser som ett instrument. På den andra finns inte denna kunskap hos mer än en tredjedel av lärarkollegiet.

I vår studie har vi kommit fram till att det inte finns någon entydigt och klart svar på våra frågeställningar. Vårt exempelföretag Previa visar och mäter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter Hälsoeffekten. Verktyget fungerar så att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sällan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstår, det vill säga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan påvisas att problem i framtiden kommer att uppstå och då inte heller åtgärdas.

Titel ?Schenker information? ? En kvalitativ studie av intern-kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör åt Schenker.Författare Pierre DelangKurs Påbyggnadskurs, D -nivånMedie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2007Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet)Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige)Syfte Är att kartlägga och skapa en djupare förståelse för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförersom kör åt Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse detta har för chaufförerna när det gäller att känna tillhörighet till Schenker.Metod Kvalitativ metodMaterial Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer.Huvudresultat Den information som når ut till chaufförerna är oftast arbetsrelateradinformation. Fraktsedlar och transportledaren är de mest tydliga kommunikations kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion ärandra kommunikations kanaler som de använder sig mer frekvent av.När det gäller Schenker information så är detta svårt att nå enligt respondenterna själva. Detta mycket på grund av att de inte uppleveren tydlig kanal för var man kan vända sig för att få sådan information.

Fotboll har under de senaste 100 åren växt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga världen. Att vara fotbollsintresserad är idag en vanlig sida hos många människor, i Sverige och i övriga världen. För vissa är det identitetsskapande, och så viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som säger att fotboll är viktigare än religion för dem, eller att det är fotboll som är deras religion.Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion.