Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

ABSTRACTWångdahl, J. (2006). Hälsofrämjande budskap i en livsmedelsbutik- kunders uppfattningar. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Örebro, Hälsovetenskapliga institutionen.Obesity and being overweight are on the increase in Sweden which makes work in the area of health promotion very important.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Denna studie ville belysa från en hälsopromotiv synvinkel hur hälsotidningar som är riktade till kvinnor framställer sina budskap om kost, fysisk aktivitet och hälsa. Två innehållsanalyser har valts som metod då texten skulle analyseras systematiskt. Både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys valdes för att få ett bredare perspektiv. Hälsomagasin är ett bra medel för att nå ut med hälsobudskap och det är därför viktigt att dessa budskap framställer hälsa i sin helhet så som psykiskt och fysiskt välmående. Några av de resultat som finnes i denna studie är att genom rätt träning och rätt kost når du drömkroppen på några veckor och därmed blir du lycklig.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas. MetodDatainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap.

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva på en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen får svenska TV-kanaler idag sända tolv minuter reklam per timme, samma regler som gäller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sänder från Storbritannien. Studien utgår fra?n en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden där det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sändningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mängden reklam innebära ett försämrat genomslag och ökade kostnader för att nå ut med sitt budskap till samma mängd mottagare som för några år sedan.

Syfte: Vårt syfte är dels att redogöra för innebörden av begreppen ?hållbarhetsredovisning? och ?kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning? samt att redogöra för sju intressenters uppfattning om kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning. Vi skall dessutom diskutera effekterna av kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning. Metod: Vi har i examensarbetet använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt där vi genomkvalitativa intervjuer undersöker vår problemställning. Teoretiska perspektiv: Då det inte finns någon teori som behandlar vårt område har vi skapat en egen modell utifrån befintliga teorier.

Att vi människor överöses av kommersiella budskap från företag innebär att vi tvingas selektera vilka budskap vi uppfattar. Företags marknadsföring kan vi avskärma oss ifrån, men hur reagerar vi då vänner vill sälja produkter till oss? Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur vänskapsrelationer och affärsverksamheter påverkar varandra inom ett nätverksföretag, samt belysa dessa effekter. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med återförsäljare inom ett av de största nätverksföretagen i Sverige. Studien visar att när återförsäljare integrerar vänskap och affärsverksamhet uppnås både positiva och negativa effekter.

Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Titel: Kan Starbucks erövra Sicilien? En fallstudie om globalt utbud och lokal efterfrågan Författare: Bernadett Dimovski, Andreas Johansson, Marcello SciaccaHandledare: Stefan Gössling, Josefine Östrup Problem: Globalisering är ett allt oftare omtalat ämne. Globala företag försöker etablera sig på nya marknader och vill skapa en efterfrågan för sina produkter och tjänster. Dessa företag brukar oftast erbjuda ett nytt eller annorlunda sätt att konsumera en vara eller tjänst. Detta gör de för att utmärka sig från de lokala företag som redan finns på marknaden och kanske till och med är en del av den lokala kulturen.

Varför har många företag och organisationer idag svårt att nå sina mål? Ledningar för organisationer har svårt att föra ut sina budskap och få medarbetarna att följa fattade beslut. Den här studien handlar om hur kommunicering av mål och ledningsbudskap tolkas och förstås av medarbetarna på en svensk myndighet, Arbetsmiljöverket. Studien tar även upp komplexiteten med att skapa ett varumärke på en myndighet. I studien används en till stor del kvantitativ metod, genom en kvantitativ enkät som dock även innehöll kvalitativa öppna frågor.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Tv-kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare.