Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

Vårt examensarbete har resulterat i två menystyrda applikationer. En för projektionsöverräkning och en för generering av rutnät samt besiffring av karta. De ska ingå i Metria i Kirunas kartframställning. För att skapa dessa applikationer har vi använt Arc/Info och dess programmerigsspråk AML. Menyerna för projektionsöverräkning är enkla men vissa menyval medger avancerad användning .

Många företag står inför det faktum att arbetet måste anpassas till globaliseringen för att konkurrenskraften skall bibehållas. Ett sätt att göra det är att arbeta geografiskt distribuerat för att på så sätt nå kompetens och fler kunder samtidigt som 24/7-arbete möjliggörs. Men för att effektivt jobba distribuerat över tid och rum krävs en medvetenhet kring de begränsningar som det medför och hur de skall överbryggas. Sandvik IT står inför förändringar och trenden går mot fler geografiskt distribuerade team. Syftet med denna undersökning har därför fokuserats kring det distribuerade arbetets nyckelfaktorer och hur Kanban kan bidra till ett effektivt arbete.

Bakgrund och problem; Dagens globala marknad kräver att företag tillfredställer kundersbehov och skapar värde samtidigt som de reducerar kostnader. Målkostnadskalkylering är ettmodernt kostnadsverktyg som utvecklades av Toyota under 1960-talet. I tidigare forskningbeskrivs Målkostnadskalkylering som en framstående kalkylmetod, men empiriska resultatvisar på begränsad förekomst. Det råder begränsad forskning kring ämnet i stort. Större delenav forskningen har fokuserat på faktorer som kan påverka beslut att implementeraMålkostnadskalkylering, vilket mestadels studerats bland tillverkande företag.

Bakgrund: Företag har en stark påverkan på globala samhällsbeteenden och attityder. Ett företags ekonomiska styrkor och de val företaget gör har en stor inverkan på arbetsförhållanden, miljö, ekonomi och samhällen de verkar inom. Följaktligen är företagens sociala ansvar ett viktigt inslag i den sociala och miljömässiga utvecklingen. I och med att familjeföretag är den mest dominerande företagsformen i världen blir deras insatser betydelsefulla för miljön och samhället.Forskningsfråga: Varför väljer små respektive medelstora svenska familjeföretag att arbeta med CSR? Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera olika CSR-arbeten som små respektive medelstora svenska familjeföretag arbetar med och utifrån det, undersöka varför dessa familjeföretag använder sig av CSR.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Allteftersom svenska företag utökar sina verksamheter på den globala marknaden uppstår nya möjligheter men även nya risker. De flesta länder har nu ett rörligt växelkurssystem vilket lett till att företagens valutarisker ökat. Volatiliteten på valutamarknaden har under de senaste åren ökat i omfattning vilket ökar betydelsen av fungerande valutariskhantering.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa svenska multinationella företag hanterar sina valutarisker och om det har förändrats i tider av hög volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunktursläge.Hur identifierar och hanterar företag sina valutaexponeringar?Vilka faktorer inverkar på ett företags valutariskhantering?Förändras valutariskhanteringen vid ökad volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunkturläge?I uppsatsen har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt för att uppnå en djupare förståelse av ämnet och på grund utav att uppsatsens syfte kräver en metod som möjliggör för oss författare att förstå tankesättet bakom handlingarna. Vi startade med att samla in sekundärdata för att skapa en teoretisk referensram att använda som bas att utgå våra intervjuer ifrån och analysera datan.Slutsatserna vi som uppsatsskrivare kommit fram till av studien är att den ökade volatiliteten påverkat valutariskhanteringen och intresset av valutariskhantering ute på operativ nivå i företagen ökat.

Handel över landsgränserna har en lång tradition. Med allt mer konkurrens på hemmamarknaden och en pågående globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det är inte bara de stora modekedjorna som är på frammarsch, utan även mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gäller det att välja rätt etableringsstrategi för att nå framgång internationellt.Denna uppsats ämnar titta på vilka faktorer som är viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande studie mellan två större och två mindre svenska modeföretag analysera och utvärdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning är baserad på fallstudier av respektive företag.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare.

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet på en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig världen över och den svenska ekonomin påverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgången som följde. Under finanskrisen präglades företagens situation av enosäkerhet i omvärlden. Ekonomistyrning är ett av de verktyg företagen kan använda för att hanteraoro i omvärlden.

I dagens samhälle säger sig de flesta företag sätta personalen främst och nyckelordet är kompetens och kunskap. Detta är en följd av att västvärlden gått från produktionssamhälle till ett informationssamhälle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala värld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhänseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebär att företag till stor del använder sig av temporär personal. Vi ser att det är en paradox att man å ena sidan pratar om lärande organisationer som bygger på kunskap samtidigt som dessa företag använder sig av temporär personal som i praktiken inte innehar och inte får möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lärande organisationer med frågeställningen: Vad händer med motivationen i företag och det organisatoriska lärandet då företag väljer ett flexibelt organisationsätt? Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och undersöka klädföretags arbete och inställning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt på motivationen i företag och företags kompetens.

Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008.Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision är en oberoende och objektiv försäkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer värde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrän 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. På grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fått en mer framträdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstå vilken roll internrevision har i organisationer är det viktigt att undersöka deras mandat då det är mandatet som sätter ramarna för internrevisorns uppdrag.

De senaste åren har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhället. Allt fler organisationer upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Utgångspunkten för uppsatsen är rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan använda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpåverkan. Motivet kan också vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som många andra, också bryr sig om miljön.