AbstractIn this essay I discuss narrative in the reconstruction of national identity. I discuss exclusion as a side effect in thick identities. That means that thick national identities always exclude another part. From this I´ve discussed the Swedish identity and its effects in the European co-operation. Identity is a discourse that reconstructs linguistically.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osäker arbetsmarknad som kräver allt större flexibilitet hos individen. Osäkerheten på marknaden har lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Anställningsotrygghet antas ha konsekvenser för både individ och organisation. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om ledarskap kan reducera anställningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang, intention att lämna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap står i fokus: kommunikation med chefen, feedback från chefen och stöd från chefen.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritiskdiskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställsi den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

The purpose of this study was to investigate if female and male reporters and interviewees get the same amount of time in the news feature in the Swedish news programs TV4-Nyheterna and SVT 1 Rapport. The aim of this study was also to investigate if there is a breakdown of the reporting lines between male and female reporters, that is, if they are reporting on various topics. In our study we also determined if the two television channels in any way are different when it comes to gender.Our main theory was that men are overrepresented both among reporters and interviewees and that they are dominant in both hard and soft news. We thought that SVT 1Rapport would have a better gender balance than TV4-Nyheterna because SVT 1 has been working on gender issues for a long time.We were using a quantitative content analysis to examine the 19:30 news on SVT 1 Rapport and 22:00 news on TV4-Nyheterna for two weeks in November 2010. We examined domestic and foreign news and determined how much time each sex got.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.

Denna uppsatts behandlar miljöproblemen i Karlshäll beroende på sliperiverksamhet utifrån Robert Nozick´s rättighetsteori. Med hjälp av denna teori så har jag försökt klargöra hur och om skador på miljön beroende på användning av fenylkvicksilver i produktionen av slipmassa i Karlshäll skall ersättas. Med hjälp av hans modell har jag även klargjort statens roll i problematiken samt även på vilket sätt denne bör medverka för att nå en lösning. Utifrån detta har jag generaliserat den lösning jag kommit fram till mot ett större perspektiv för att visa på likheten i problematik mellan stora och små, lokala och globala miljöproblem och likheten i lösning på de samma. Genom min tillämpning av Nozick´s rättighetsteori har jag kunnat slå fast att det är den dåvarande ägaren till Munksund AB som skall ersätta de skador verksamheten i Karlshäll åstadkommit.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv.

In august 2006 the Swedish government official report (SOU) about the structural discrimination was published and caused a lot of debate in the media. This paper is about the report as such, as much as the academic quarrel it caused in the newspaper Dagens Nyheter. My aim is to explore why the report is so provocative and what the debate actually is about. I use discourse analysis both as a method and theoretical framework, inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Using this methodology I explore which discourses that are articulated.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder är viktigast. En av strategierna för att främja sunda matvanor är genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sätt på vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjälp av kvalitativ metodobservation, har två grupper av barn under en pedagogisklunch observerats när de suttit med två olika pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna för detta examensarbete är baserat på Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvärldsteori.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Företagens globala ansvar är ett ämne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 när blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frågor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrån drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har även tittat på hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta är ett bra sätt att komma åt de aspekter som företagen själva har svårt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från H&M, Indiska och KappAhl. Vi har också intervjuat en representant från en icke-statlig organisation för att få båda parters syn på arbetet.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

The discussion about high culture and popular culture in our society has been going on for decades. In few places is it as loud as within culture journalism and the critics? society, where the question of what is good taste and what is dumb entertainment constantly gets brought to the surface. Film is a particularly vulnerable area, since it is such a universally appealing and rather young medium. In America and England several studies have been performed of the reviewing society and reveiwers? use of high and low art-discourse in their writing.