Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Hälsingelivs är en idéel organisation som hjälper lokala producenter i hälsingland att fortbilda sig inom områden, som berör deras verksamhet och erbjuder tjänster för att utveckla nya produkter.De har idag en egen hemsida som behandlar nyheter inom organisationen och intressanta artiklar för producenter i området.Vår uppgift är att skapa en digital plattform för Hälsingelivs, att använda i sin utbildning, som erbjuder såväl kontakt mellan producenterna. Samt möjlighet till att hitta och ta in digitalt lagrade media i form av filmer och text.Rapporten går igenom tankeprocessen, planeringen och utförandet samt teoretiska och praktiska lösningar att arbeta i HTML, PHP programmering, SQL, CSS samt JavaScript för att skapa en digital mötesplats som innehåller forum, användarfunktioner, uppladdning av media, profildesign, sökfunktioner mm. Den ger även en överblick i att jobba med Google API för sökfunktion samt phpbb3-anpassning av en redan fungerande login/registreringsfunktion på den egna sidan. Rapporten går även igenom teoretiska problem gällande anpassningen till öppen källkod och implementering av externa system..

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

When a crisis hits a company, it is very important that the company communicate with its customers. Communication is important for a company in crisis because this is a way for the company to tell their side of the story and thereby try to get the customers to see things their way. Because mass media reaches a lot of people, it is a simple and fast way for companies in crisis to get their message out to the world. Mass media can be very useful for a company, but it can also be a problem. Mass media and companies in crisis may or may not have the same purpose with the communication.

Titel: Fem myror är fler än fyra elefanterFörfattare: Lina Hultén och Yanni UmelandHandledare: Annika BergströmExaminator: Oscar WestlundUtbildning: Göteborgs UniversitetInstitutionen för journalistik ochmasskommunikationKurs: Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap 15hpTermin: Höstterminen 2008Sidantal: 48 sidorUppdragsgivare: DagspresskollegietSyfte: Syftet med studien är att beskriva hurdagspressen förhåller sig till bloggar inyhetsrapporteringen.Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av 122 tidningsartiklar och 34 bloggar. Materialet har analyserats med hjälp av ECA-modellen och tematiska frågescheman som utifrån denna utformats.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur dagspressen förhåller sig till bloggar i fråga omnyhetsrapporteringen kring FRA-debatten.Resultatet visar att dagspressen oftaomskriver bloggen som fenomen samt hurtidningar frekvent använder bloggen somkälla både för att hämta citat, för att skapadebatt och till en viss del för att hämta fakta.De bloggare som ges utrymme i dagspressenär framförallt elitpersoner och en blogg somförekommer i stor utsträckning ärPolitikerbloggen som ägs av TV4..

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram.

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

Undersökningen har karaktären av en framtidsstudie med syftet att undersöka konkurrenssituationen mellan hightechföretag från Indien och Kina med hightechföretag från Västvärlden. Detta för att göra prognoser kring framtiden. Även de faktorer som är viktiga för hightechföretags framgång i framtiden har undersökts. Undersökningsobjekten är HCL Technologies från Indien, ZTE från Kina, Ericsson från Sverige och Hewlett-Packard från USA.Författarna har använt sig av en variant på Delphi-metoden, en enkätundersökning samt två intervjuer för att göra prognoserna. Författarna har även gjort ekonomiska jämförelser för att bedöma undersökningsobjektens ekonomiska tillstånd och förutsättningar för framtiden.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syfte Att utreda FAR och Revisorsnämndens förändrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har både primär- samt sekundärdata använts. Primärdatan innehåller intervjuer med flertalet personer väl insatta i ämnet. Sekundärdatan består huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur Litteraturgenomgången fokuserar på teorier kring global governance.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.