Sök:

Sökresultat:

827 Uppsatser om Globala idéer - Sida 41 av 56

Lidköping och vattnet : Hur en kommun kan anvÀnda geografiska informationssystem inför en översvÀmningssituation

ÖversvĂ€mningsfrĂ„gan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförĂ€ndringar. Även om Sverige Ă€r relativt milt drabbat, sĂ„ kommer ocksĂ„ vĂ„rt land att pĂ„verkas framgent. Det omrĂ„de som vi har koncentrerat oss pĂ„ ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid VĂ€nerns södra strand. VĂ€nerregionen Ă€r ett utpekat omrĂ„de som kommer att drabbas oftare av översvĂ€mningar i framtiden. En försmak pĂ„ detta kom 2000/2001 dĂ„ VĂ€nerns nivĂ„ var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvĂ€mmade.

Menystyrd projektionsöverrÀkning och menystyrd besiffring av karta: en Arc/Info applikation

VÄrt examensarbete har resulterat i tvÄ menystyrda applikationer. En för projektionsöverrÀkning och en för generering av rutnÀt samt besiffring av karta. De ska ingÄ i Metria i Kirunas kartframstÀllning. För att skapa dessa applikationer har vi anvÀnt Arc/Info och dess programmerigssprÄk AML. Menyerna för projektionsöverrÀkning Àr enkla men vissa menyval medger avancerad anvÀndning .

Samarbete i distribuerade team : En analys av möjligheter och metoder för att arbeta distribuerat inom Sandvik IT med stöd av Kanban

MÄnga företag stÄr inför det faktum att arbetet mÄste anpassas till globaliseringen för att konkurrenskraften skall bibehÄllas. Ett sÀtt att göra det Àr att arbeta geografiskt distribuerat för att pÄ sÄ sÀtt nÄ kompetens och fler kunder samtidigt som 24/7-arbete möjliggörs. Men för att effektivt jobba distribuerat över tid och rum krÀvs en medvetenhet kring de begrÀnsningar som det medför och hur de skall överbryggas. Sandvik IT stÄr inför förÀndringar och trenden gÄr mot fler geografiskt distribuerade team. Syftet med denna undersökning har dÀrför fokuserats kring det distribuerade arbetets nyckelfaktorer och hur Kanban kan bidra till ett effektivt arbete.

Genka kikaku? MÄlkostnadskalkyleringens förekomst samtanvÀndning bland svenska företag pÄ Stockholmsbörsens Mid Cap? samt Small Cap?lista

Bakgrund och problem; Dagens globala marknad krÀver att företag tillfredstÀller kundersbehov och skapar vÀrde samtidigt som de reducerar kostnader. MÄlkostnadskalkylering Àr ettmodernt kostnadsverktyg som utvecklades av Toyota under 1960-talet. I tidigare forskningbeskrivs MÄlkostnadskalkylering som en framstÄende kalkylmetod, men empiriska resultatvisar pÄ begrÀnsad förekomst. Det rÄder begrÀnsad forskning kring Àmnet i stort. Större delenav forskningen har fokuserat pÄ faktorer som kan pÄverka beslut att implementeraMÄlkostnadskalkylering, vilket mestadels studerats bland tillverkande företag.

Företags samhÀllsansvar : I smÄ och medelstora svenska familjeföretag

Bakgrund: Företag har en stark pÄverkan pÄ globala samhÀllsbeteenden och attityder. Ett företags ekonomiska styrkor och de val företaget gör har en stor inverkan pÄ arbetsförhÄllanden, miljö, ekonomi och samhÀllen de verkar inom. Följaktligen Àr företagens sociala ansvar ett viktigt inslag i den sociala och miljömÀssiga utvecklingen. I och med att familjeföretag Àr den mest dominerande företagsformen i vÀrlden blir deras insatser betydelsefulla för miljön och samhÀllet.ForskningsfrÄga: Varför vÀljer smÄ respektive medelstora svenska familjeföretag att arbeta med CSR? Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera olika CSR-arbeten som smÄ respektive medelstora svenska familjeföretag arbetar med och utifrÄn det, undersöka varför dessa familjeföretag anvÀnder sig av CSR.

Omgivningens motstridiga krav pÄ statliga företag : ur ett nyinstitutionellt perspektiv

Statliga företag i Sverige agerar pÄ en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhÀllsfunktioner. Statliga företag agerar idag pÄ samma marknadsmÀssiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgÀnglighet till information och större rörlighet nÀr det gÀller förflyttning av varor och tjÀnster. Detta har gjort att företag ocksÄ blir mer granskade Àn tidigare och att fler utomstÄende intressegrupper stÀller krav pÄ dem. Ett krav som ökat pÄ senare Är handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

Införande och implementering av internationella redovisningsstandarder : en jÀmförelse mellan ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Valutariskhantering under volatila förhÄllanden

Allteftersom svenska företag utökar sina verksamheter pÄ den globala marknaden uppstÄr nya möjligheter men Àven nya risker. De flesta lÀnder har nu ett rörligt vÀxelkurssystem vilket lett till att företagens valutarisker ökat. Volatiliteten pÄ valutamarknaden har under de senaste Ären ökat i omfattning vilket ökar betydelsen av fungerande valutariskhantering.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vissa svenska multinationella företag hanterar sina valutarisker och om det har förÀndrats i tider av hög volatilitet pÄ valutamarknaden och förÀndrat konjunkturslÀge.Hur identifierar och hanterar företag sina valutaexponeringar?Vilka faktorer inverkar pÄ ett företags valutariskhantering?FörÀndras valutariskhanteringen vid ökad volatilitet pÄ valutamarknaden och förÀndrat konjunkturlÀge?I uppsatsen har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsÀtt för att uppnÄ en djupare förstÄelse av Àmnet och pÄ grund utav att uppsatsens syfte krÀver en metod som möjliggör för oss författare att förstÄ tankesÀttet bakom handlingarna. Vi startade med att samla in sekundÀrdata för att skapa en teoretisk referensram att anvÀnda som bas att utgÄ vÄra intervjuer ifrÄn och analysera datan.Slutsatserna vi som uppsatsskrivare kommit fram till av studien Àr att den ökade volatiliteten pÄverkat valutariskhanteringen och intresset av valutariskhantering ute pÄ operativ nivÄ i företagen ökat.

Svenska modeföretags internationaliseringsprocess

Handel över landsgrÀnserna har en lÄng tradition. Med allt mer konkurrens pÄ hemmamarknaden och en pÄgÄende globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det Àr inte bara de stora modekedjorna som Àr pÄ frammarsch, utan Àven mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gÀller det att vÀlja rÀtt etableringsstrategi för att nÄ framgÄng internationellt.Denna uppsats Àmnar titta pÄ vilka faktorer som Àr viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen Àr att genom en jÀmförande studie mellan tvÄ större och tvÄ mindre svenska modeföretag analysera och utvÀrdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning Àr baserad pÄ fallstudier av respektive företag.

Ledaren - Företagets juvel? : En fallstudie om ledarens betydelse för företagets internationella framgÄng

Syftet med uppsatsen Àr att studera det vÀxande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förstÄelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utstrÀckning kan ett företags strÀvan efter internationell framgÄng förstÄs genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ ansats och tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi.Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsÀttet vilket Àr relevant för vÄrt Àmnesval och vÄr frÄgestÀllning. Vidare bestÄr av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsÀttningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahÄllits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrÄgade kompetenser hos en internationell ledare.

Finanskriser -Ett nödvÀndigt ont till förÀndring av ekonomistyrning?

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet pÄ en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig vÀrlden över och den svenska ekonomin pÄverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgÄngen som följde. Under finanskrisen prÀglades företagens situation av enosÀkerhet i omvÀrlden. Ekonomistyrning Àr ett av de verktyg företagen kan anvÀnda för att hanteraoro i omvÀrlden.

Dumma Organisationer : - Flexibilitetens baksida

I dagens samhÀlle sÀger sig de flesta företag sÀtta personalen frÀmst och nyckelordet Àr kompetens och kunskap. Detta Àr en följd av att vÀstvÀrlden gÄtt frÄn produktionssamhÀlle till ett informationssamhÀlle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala vÀrld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhÀnseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebÀr att företag till stor del anvÀnder sig av temporÀr personal. Vi ser att det Àr en paradox att man Ä ena sidan pratar om lÀrande organisationer som bygger pÄ kunskap samtidigt som dessa företag anvÀnder sig av temporÀr personal som i praktiken inte innehar och inte fÄr möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lÀrande organisationer med frÄgestÀllningen: Vad hÀnder med motivationen i företag och det organisatoriska lÀrandet dÄ företag vÀljer ett flexibelt organisationsÀtt? Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska och undersöka klÀdföretags arbete och instÀllning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt pÄ motivationen i företag och företags kompetens.

Se & hör! En bonde! : bilder av bönder i svenska media

VÄr bild av omvÀrlden skapas utifrÄn det vi vet om den. Min undersökning har nÀrmat sig frÄgan vem som Àr skapare av dessa bilder med hjÀlp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frÄgan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media pÄ sista tiden, nÀmligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fÄtt stor medial uppmÀrksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter dÀr bonden förekommit. Dessa texter Àr hÀmtade frÄn TV4 och deras underhÄllningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och vÄren 2008.Syftet med studien Àr att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjÀlp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret pÄ frÄgan Vem och hur Àr bonden i svensk nutida media? UtifrÄn mitt perspektiv som mediepedagog Àr det centralt att uppmÀrksamma mediernas roll i samhÀllet, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat pÄ att programmen uppvisar kommersiellt gÄngbara bilder dÀr mytbildningen innehÄller bÄde konservativa och populistiska drag.

Internrevisorernas mandat

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.

HÄllbarhetsredovisning ? En studie av Volvo och Toyota

De senaste Ären har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhÀllet. Allt fler organisationer upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhÀllsansvar. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan anvÀnda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpÄverkan. Motivet kan ocksÄ vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som mÄnga andra, ocksÄ bryr sig om miljön.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->