Med klimatförändringar och stigande oljepriser står vi inför en utmaning. Energifrågan måste lösas. Allt fler anser att vi måste satsa mer på kärnkraften istället för att avveckla de svenska kärnkraftverken.Men det finns miljöproblem kopplade till kärnkraften, främst när det gäller uranbrytningen. Frågan om slutförvaret av använt kärnbränsle är inte löst. Med en mer Global terrorism finns också rädslan för att terrorister ska komma över kärnvapen.

The ambition of this paper is to study the construction of the categorization between ?us? and ?them? in a religious minority, represented by Jehovah?s Witnesses and a nationalist political party, represented by the Swedish Democrats. This will be done by a discursive psychology analysis of their official publications on each group?s website. By a deductive study using Henri Tajfel?s Social Identity Theory trying to disclose the psychological processes; social categorization, social identity, social comparison and psychological distinctiveness.

The aim with this study is to achieve an increased understanding and knowledge about terrorist groups. The factors that the study come to be focused around is the groups' objectives, their organization, which enemies they have and with which means that they use for there terrorism. In order to respond to this aim the four different terrorist groups, Colombian revolutionary armed forces (FARC), Baskien - our native country and our freedom (ETA), red Army fraction (RAF) and al Qaida is studied.To achieve the aim of this study the methods qualitative text analysis and comparative method is being used. It is designed also within the framework of this study a categorization model that is used as method in order to do a division of the studied groups based on their objective, enemies, organization and means. The model is also constructed to be used in order to analyze others terrorist groups than these current groups.The result of the study is presented in the categorization model on page 32 in the essay..

The ambition of this paper is to study the construction of the categorization between ?us? and ?them? in a religious minority, represented by Jehovah?s Witnesses and a nationalist political party, represented by the Swedish Democrats. This will be done by a discursive psychology analysis of their official publications on each group?s website. By a deductive study using Henri Tajfel?s Social Identity Theory trying to disclose the psychological processes; social categorization, social identity, social comparison and psychological distinctiveness.

Detta är en studie över Sverige, Norge och Danmarks legala möjligheter att inrikes nyttja sin försvarsmakt för att bekämpa terrorism. De lagliga förutsättningarna skiljer sig idag mellan länderna vilket, i sin tur, innebär att ländernas möjligheter att snabbt sätta in tillräckliga resurser för att möta ett angrepp, varierar. Även angreppets karaktär är avgörande huruvida försvaret får nyttjas. Kriminalitet och ytterligheten terrorism är polisens uppgift men försvaret har möjligheter, men med varierande grad, i samtliga tre länder att stödja polisen. Preliminär lagstiftning och undantagstillstånd är inte genomförbart i alla tre länderna.

Denna undersökning presenterar och analyserar Ugandas regerings metoder för att hejda den interna terrorism som plågat landet i drygt 20 år. Studien är en teorikonsumerande fallstudie och den utgår från landets terrorismlagstiftning från 2002. Syftet är att undersöka på vilket sätt terrorlagstiftningen påverkar de mänskliga rättigheterna och om detta kan få konsekvenser för möjligheten att bygga en stabil fred. Analysen visar att Ugandas lagstiftning inte följer de för undersökningen uppställda normer för hur stater bör arbeta mot terrorism. I studien kritiseras bland annat de vaga definitionerna av vad som ska klassas som terrordåd samt regeringens kränkningar mot grundläggande fri- och rättigheter.

After the 9/11 attack the United States declared war against terrorism, which launched a conflict between indefinable transnational networks and states. In this war it became clear that the strategies used in traditional wars between states were not sufficient. New strategies have been discussed, but without any concrete results.In this thesis assassinations of terrorist leaders ordered by states is being presented as a possible strategy in the war against terrorism. Assassinations have been used in all times to shift political power but is today not morally accepted. This thesis aims to show that when used under the premisses of the just war theory, the strategy can be equally morally justified as any traditional war.

 Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna.

Denna teoriutvecklande studie syftade till att svara på frågan: Hur kan terroristorganisationer fortleva i demokratiska stater? Genom att applicera befintliga teorier på de två empiriska fallen; konflikten mellan Storbritannien och IRA och konflikten mellan Spanien och ETA ämnade studien att analysera och förklara vilka aspekter i den demokratiska staten som resulterar i terroristorganisationers fortlevnad. Det empiriska material som använts är främst teorier om rättfärdigande eller icke-rättfärdigande av terrorism, teorier som förklarar var organisationen och den enskilde terroristen finner motivation samt teorier om hur stater kan förebygga och motarbeta terrorism och vilka dilemman detta medför. Då teorierna tillämpats på de empiriska fallen har utfallet visat att när kampen kan anses vara rättfärdigad samt terroristorganisationen och dess medlemmar funnit tillräcklig motivation utgör detta en av fortlevnadens två baser. Den andra basen utgörs av staternas svårighet att välja mellan att agera eller inte agera samt att väga mellan hård lagstiftning och upprätthållandet av en demokratisk rättsstat.

Syftet med studien är att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och används i svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, både före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad är en politisk fråga kan man således även anta att användningen av begreppet har förändrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:Skiljer sig egentligen framställningen och användningen av begreppet terrorism åt i de äldre läroböckerna jämfört med de läroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i så fall hur? Vilken bild lyser igenom i läroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur väl stämmer egentligen denna bild överens med kravet på en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som läroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förändrats från att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera främst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur väl dessa resultat stämmer överens med skolans anspråk på att vara en skola för alla..

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordåden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt år senare.Undersökningen tar sin utgångspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgår av den ryska säkerhetsdoktrinen från 2000 samt terroristlagen från 1998. Undersökningensförhållningssätt till den ryska terrorismen är det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhållningssättet till kampen mot terrorism har förändrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmässigt söker att utöka det internationella samarbetet påterroristbekämpningens område. De åtgärder som lyfts fram är både i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgång till fristäder men även långsiktiga åtgärder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rättvisare fördelningspolitik.Detta påtagligt liberalt präglade budskap får dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordåden ståtillbaka för en tydligare realistiskt färgad retorik där militär makt intar en central plats i reaktionen..

Denna uppsats behandlar terrorism i ett demokratiskt Europa och speciellt de båda terroristgrupperna ETA i Spanien och IRA i Nordirland. De båda organisationerna har inom ett relativt kort tidsintervall valt att lägga ner sina vapen och har dessutom uttryckt en vilja att i fortsättningen vilja arbeta demokratiskt. Med vår studie har vi velat förklara varför denna förändring har skett. Vi har använt oss av en komparativ fallstudie för att på sätt finna förklaringar till de båda händelserna. Denna studie har utförts med hjälp av relevant statsvetenskaplig forskning och teorier.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

Global warming is one of the most debated environmental issues right now, and it could be argued that it is important to study how the phenomenon is treated in schools. The main purpose of this study is to put students? knowledge about global warming in relation with the control documents for chemistry, biology and physics studies. Interviews have been conducted with six students in the 9th grade. The conclusion of the survey indicates that the students generally have a satisfying knowledge about the phenomenon and that they know how they should behave from an environmental perspective..

Purpose: The purpose of this study is to find out how much influence underlying factors have in connection to the internationalization of Born Global firms. Methodology: This study has a qualitative approach in which data is obtained mainly through interviews and secondary data which consists previous theories about the internationalization in small and medium sized firms and recent theories that entitle these firms as Born Global. Conclusion: Based on the existing theories and the qualitative data, we have concluded that the underlying factors for the Born Global firm?s internationalization are abilities and opportunities to create insidership in relevant networks. The most crucial underlying factors for Born Global firm?s internationalization are the ability to create processes to break old patterns of thoughts and the ability to ally with right partners. .