This paper?s main goal is to study how religious studies teachers and religious studies teacherstudents reason concerning armed religious conflicts, with fundamentalism and terrorism ascentral concepts. The study does this with the use of semi-structured interviews. The resultsare analyzed with a phenomenographic analysis with the interviewees? understanding of thecentral concepts being the target of the interviews.

The United States use of Unmanned Combat Aerial Vehicles (UCAV) or drones for targeted killings of terrorists has been on the rise in recent years and the method has become the core element of president Obamas strategy in the war against terror. This study examines the deterrent effect of targeted killings on terrorism using UCAV/drones as a method of counterterrorism. Building on the literature on counterterrorism, UCAV, targeted killings, deterrence theory and statistics on terrorism the study provides a case study of the CIA drone operations in Pakistan between the years 2004-2010. The goal has been to analyze drone operations and the extent of terrorism from the beginning of the drone campaign until 2010. This as a means of identifying possible trends in terrorism activity due to the occurrence of drone strikes.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara på ifall dessa begrepp kunde användas för att rättfärdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns någon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns åtminstone två sätt att tolka det på, samt att våld genom jihad kan rättfärdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

This text concerns itself with war, the just war theory, and the application of that doctrine on the ?war on terrorism?. I present different views on the theory's place in the discourse, its relevance for unconventional wars followed by the analyses of above mentioned empirical situation.Particular interest is given the criteria concerning proportionality, both ad bellum and in bello, due to in part its difficult nature, and the attention it has received from others. This paper asks the question: Is the just war theory adequate for analysis of modern war?There are few alternatives.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden.

Is accountability possible in global environmental governance? The purpose ofthis thesis is to examine if accountability is possible in global environmental governance. From an accountability perspective the thesis tries to illuminate global environmental governance. An investigation about the conceptaccountability is made and the thesis also illuminates the possible problems that exist in global environmental governance which exist of such a large amounts of different and often private actors. By investigating and examine the concept of accountability from different aspects and by using Global Compact as a example of global environmental governance the thesis try to answer if accountability actually exist in global environmental governance and in what way it is possible to demand accountability.

The aim of this study was to find out if the use of the concepts ?terrorism' and ?organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze.

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra.

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

Linda Larsson (2010)Syftet med uppsatsen är att göra en litteraturstudie och genom den försöka se om det finns någon koppling mellan islam och terrorism. Jag skall se på vad andra forskare skrivit om ämnet och se ur vilka aspekt de tagit upp mina valda frågeställningar. Jag har valt att ha 11 september och den terrorattack som skedde då samt den massmediala bevakningen av denna händelse som utgångspunkt för min uppsats. Det jag kommer fram till är att religionen som enskild faktor inte ligger bakom terrorismen men att den sammankopplad med sociala, politiska och ekonomiska faktorer faktiskt inverkar. Dessa faktorer påverkar varandra och kan tillsammans utgöra en negativ grundstomme för terrorismen.Islamism och terrorism, En kvalitativ studie av sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen: C-uppsats, religionsvetenskap.

C-uppsats kandidat 2011Title: Media ? terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer WiklöwSpråk: svenskaInstution: JMK, Stockholm Universitet En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev:Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare?Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna. Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L.

The aim of this study is through a policy analysis to illuminate the decisions that the EU has taken to respond to the terrorist attacks in the US, Madrid and London and through this analysis try to explain the problem of each decision and find out if these decisions might risk the individual rights of the European Union?s citizens.In order to reach this purpose the following questions are to be answered: In what way has the EU?s decision-making process, regarding its fight on terrorism, been affected by the terrorist attacks in Madrid and London? What consequences may the EU?s decisions against terrorism have on the individual rights?The method that has been used is qualitative studies of literature and the main material is overarching policy documents from the EU.The conclusions are that the bombings in Madrid and London have increased the speed of the decision-making process and more areas have been included in the union?s fight against terrorism. If individual rights are at risk by the union?s decisions there are reasons to be concerned. But my conclusion is that the European Union has to have strong and effective instruments to answer to the threat of terrorism..

Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas.Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte.För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M.

In 1992, the European Union began institutionalizing the cooperation against terrorism within the EU structure. Since then, this cooperation has gone through a number of changes. From a historical institutionalistic point of departure we explain these changes by identifying sources of institutional resilience and institutional change. Based on these results, we were able to pose hypotheses of when and what category of change was most likely to take place.The results show that the cooperation against terrorism within the EU was most likely to remain stable because of strong sources of institutional resilience. If change would occur through an increase in the sources of institutional change, it was most likely to be of a less extensive category.