Since 2007, I´ve been working in the steel industry in a place called ?SSAB?. That?s why itseemed right to contact them for this thesis.The SSAB concern is global, but SSAB Sweden involves raw steel producing in Luleå, heavyplate producing in Oxelösund, and sheet metal producing in Borlänge..

The purpose of this thesis is to critically investigate how to understand the regional transformations that are occurring in Sweden and Denmark. At a higher level of abstraction the results can be generalised to a wider context and I have found that there is an ideological hegemony that explains the regional transformation. Nation states are reterritorialising due to a changing world where global capital is becoming increasingly flexible and competition between states, regions and municipalities is needed to adjust. By using Sandberg's model of structural reforms I have shown that the differences between Sweden's and Denmark's reterritorialisation are due to differences in national political culture and existing administrative systems. In fact these two structural reforms are based on the same regionalist ideology as a reaction to the changing global economy.To investigate the regional transformations I have carried out an idea and ideology analysis on the recent Swedish proposal from Ansvarskommittén, Strukturkommissionen in Denmark and the proposal by the Danish government which was carried out in 2007.

Inspiration for this work is from the argumentation, which is about following issue: ``If we are on a good way to leave the bureaucratization``.This paper is a study about Scania. Here I will find out at which level of bureaucratization Scania is ranked on. Scania is one of the leading producers of trucks in the world. It is acompany which works global and the analysis of Scania´s environment is as much as theanalysis of the company's internal organization..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Företag upplever idag en allt hårdare internationell konkurrens och därmed ökande krav på att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. Då Sverige och många andra industrialiserade länder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjälp av pris, har tillgång till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Även staten är beroende av ett framgångsrikt näringsliv som genererar skatteintäkter vilket är en förutsättning för fortsatt välfärd. Den internationella konkurrensen utgör således ett hot inte bara för det svenska näringslivet utan även för samhället, välfärden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjälpas åt och därför har staten utarbetat strategier för att uppmärksamma företag och organisationer på vikten av kunskap och kompetensutveckling.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut.

Syftet med denna rapport är att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende på funktionalitet och CSR. För att få en så stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts då det är ett stort globalt företag som finns i ca 40 länder med många utmaningar som följd samt för att CSR-frågorna blir allt mer centrala för att upprätthålla ett varumärke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bästa pris? i 40 länder krävs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser så att kunden tycker det är lätt att göra affärer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar måste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell på alla marknader.

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare.Den svenska fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata.

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vår undersökning är att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad från 2007 års gymnasiemässa. I undersökning ingår totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristående gymnasieskolor. Huvudresultat: Vårt resultat visar att det inte är särskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristående gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.

För att lyckas bra som egenföretagare i dag är det bra att genomföra en marknadsbedömning,gärna under själva etableringsfasen. Ska en butik lyckas på marknaden och få ett brakundunderlag är det en god idé att undersöka om det finns någon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar ständigt och företaget bör varaföreberedd på förändringar då de kan påverka företaget stort.Syftet med den här uppsatsen är att studera och ge djupare förståelse för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvårigheter som kan uppstå vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Åtta stycken intervjuer med butiksägare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning är, och tillför företaget, är en förutsättningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sådan.

AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundläggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur användandet av olja som huvudsaklig energikälla tillframdrivning kommer att förändras i framtiden. Sjöfart är en Global marknad som är hårtkonkurrensutsatt. Stora delar av världens försörjning av råolja, oljeprodukter, mat, stål och andralivsnödvändiga råvaror och förädlade produkter säkerställs m.h.a. sjöfarten. För att fastställa att säkerhetenär acceptabel på denna marknad så finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla länder med intresse isjöfart.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de fattigas- samt rättighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen ämnar också att diskutera samstämmighetspolitikens prestation utifrån en jämförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade fråge-ställningar för att det ska kunna besvaras. Dessa är: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förändringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad säger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsättningar har samstämmighetspolitiken? Uppsatsen bygger på en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att syftet är att nå kunskap och förståelse genom tolkning.

Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa från och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta är redan långt gånget i Sverige och Svenskt Sigill står för en produktmärkning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global märkning finns, där tanken är att reglerna för IP-odling ska vara desamma världen över, för att underlätta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge långvariga och hållbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). Målet med odlingssystemet är att få hög avkastning och dessutom göra så låg påverkan på naturen och använda så lite energi, gödning- och bekämpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jämförelser av Svenskt Sigills märkning och GLOBAL G.A.P.s krav på vad som krävs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. Jämförelsen av de olika märkningarna appliceras sedan på odlare i Sverige och i Etiopien.

CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus.