Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

 In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna.

New Zealand is currently the third largest global producer of kiwifruit and thus plays an important role in the international market. Exports of kiwifruit are also of significant horticultural value for New Zealand and in 2007 the kiwifruit industry accounted for export values of NZ$790 million. The global kiwifruit market has experienced substantial changes in recent years and is likely to change significantly in the near future due to developments in production sources, adjustments to trade policy settings and shifts in consumer preferences. The New Zealand kiwifruit industry needs to consider what the impacts of these changes might be so that future strategies can be constructed effectively. Little quantitative modelling has been done in New Zealand to consider the impacts of changes to the global kiwifruit industry. The major contribution of this research was the development and calibration of a kiwifruit industry-specific partial equilibrium trade model. The model was then used to examine the impacts on New Zealand producers of these trade-related changes in the global kiwifruit market.

Purpose: We have three purposes that will answer our problem questions. Our first purpose is to identify how diversification effects for investors changed between emerging markets and developed markets in the period 1996-2010. Our second purpose is to examine the two crises, IT and financial crisis, and if the correlations between these two crises have changed. Our third purpose is to examine to what extent the Swedish stock market was influenced by other markets in the period 1996-2010, the IT and financial crisis.Methodology: The method is based on an analytic model consisting of two tools; Regression- and Correlation analysis. The Regression analysis will be used when investigating if a change in a foreign stock market affects a change on the Swedish stock market.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar.

The history of environmental reporting began in the early 1990?s when some companies included the environmental issue in their annual report. The increased interest of ethical and sustainable investments and demands from different stakeholders conjure a change of the report design. To develop the environmental reports and create design guidance for sustainability reports an organisation called Global Reporting Initiative (GRI) was born. The GRI is environmental reporting taken to another level, a level that is according to sustainable development.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Today we are living in a time were impulses from other places and cultures constantly grow and the contact over the boundary is getting bigger. We se satellites pictures over the world, we hear about worldwide ecological problems, we learn about other different lifestyles, we cock food that are inspired from the worlds many kitchens, we shop more and we can travel to different parts of the world. My problem was to find out how cultural phenomenon spreads to a greater extent global and how this transference take place, but also be able to se what factors that has a part in the cultural spread.What I found with help from my literature study was that trough improved communication and transports has gained mobility in the world and people can take part off others culture.The world is shrinking and this means that human beings identity is changing and this create a so-called hybrid mixture. Culture is what we human beings create. Culture can be seen as a community phenomenon for the most parts.

Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ?Art and Design City?. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

Ingen resumé lämnad..

I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.