Sök:

Sökresultat:

73 Uppsatser om Glesbygd - Sida 5 av 5

Förändringen av den demografiska strukturen i avflyttningskommuner : tre exempel

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades.

Behöver ambulanspersonal veta? En enkätstudie om ambulanspersonals behov av uppföljning

Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvården är fysiskt, psykiskt och kunskapsmässigt utmanande. Ett företrädelsevis kort vårdmöte kan försvåra ambulanspersonalens möjlighet till kännedom om patientens varande efter vårdtiden i ambulansen om inte uppföljning är möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vårdade patienter med fokus på orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan storstad och mindre stad, beroende på yrkeserfarenhet. Metod: En enkät skickades ut till 220 ambulanspersonal på tre verksamheter, en lokaliserad i storstad och två i mindre städer, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vårdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkäten.Resultat: Nästintill all ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vårdade patienter. Det vanligaste sättet att följa upp patienter var via sjuksköterska på akutmottagningen.

Hur tillgodoser olika städers hemsidor företagens informationsbehov vid nyetableringar?

I en ny tidsanda med fler öppna gränser mellan olika geografiska handelsområden har rörelsefriheten för mäniskor och företag ökat. Städernas folkmängd har vuxit med människors förflyttning från Glesbygd till stad. Städernas resurser har samtidigt fått ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar städerna om företag som söker nya platser att etablera sig på. För att ha framgång måste städerna marknadsföra sig väl och tillgodose företagens behov av nyttig information.

Den omreglerade apoteksmarknaden : En studie av förändringen i lokalisering på den svenska marknaden

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan omregleringen.

Samordning av samhällsbetalda transporter i Gällivare kommun

Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet. Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.

Den mångtydiga hembygdens roll i Helmer Grundströmstidiga diktning : En tematisk studie med biografiskt stöd

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter.

Omval på gymnasiet, varför?

 Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte från ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater.

Värmeförluster i fjärrvärmerör : en teknisk och ekonomisk utredning av fördelar med en högre isoleringsserie

Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjärrvärmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men också hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät ligger till grund för arbetet och rapporten är skriven i samarbete med FVB Sverige AB, Fjärrvärmebyrån, på uppdrag av Falu Energi och Vatten. Syftet med rapporten är att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. Alltså att öka från vad som använts i Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät fram till idag, serie 2 som standard på singelrör och serie 1 på twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar. Rapporten behandlar fjärrvärmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingår i ett fjärrvärmerör.

Öka äldres fysiska aktivitet : ett planeringsverktyg för glesbygder

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i Glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i Glesbygder. Enligt forskare har Glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i Glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Marknadsundersökning - hur en Science Park-nod på glesbygden bör göras synlig

Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på Glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder.

Kompetensförsörjning inom svensk skogsindustri : verksamheten inom Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté - utvärdering av delprojekt Egna branschen ? Vad gör företagen?

Kunskap och kompetens är en förutsättning för företagens konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. Den snabba teknikutvecklingen inom många branscher, det minskade intresset för många utbildningar inom teknik och naturvetenskap liksom de förväntade stora pensionsavgångarna sätter frågan om kompetensförsörjning i fokus. Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté arbetar bl a med branschens image och attraktionskraft med syfte att stärka den långsiktiga konkurrenskraften för branschens företag. Målgrupperna för satsningen är ungdomar inom gymnasium och högskola samt företrädare för den egna branschen. För närvarande pågår en utvärdering som ska visa om kompetensförsörjningskommitténs verksamhet åstadkommer eftersträvade reella resultat. Syftet med den delstudie som redovisas i denna rapport har varit att fånga branschens synpunkter på kompetens och hur man värderar kompetensförsörjningskommitténs verksamhet.

Analys av Räddningstjänsten Östra Götalands brandstationers serviceområden

Vid årsskiftet 2009-2010 slogs Norrköpings brandförsvar samman med Linköpings räddningstjänst och bildade Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland. Sammanslagningen innebar att det nya förbundet förfogade över totalt 12 stationer i de båda kommunerna, varav 4 st. är heltidsbemannade och de andra 8 är deltidsbemannade. Rapporten avser att ge en bild över samtliga stationers täckningsförmåga (serviceområde) inom ett antal olika tidsintervall samt att ge en helhetsbild över hur väl de två kommunerna täcks in. Arbetet skall även svara på vilken station som skall fungera som andra insatsstation vid händelse av att primärstationen är upptagen vid inkommande larm eller när primärstationen behöver assistans vid större insatser.Räddningstjänstens arbete regleras av ett antal lagar och bestämmelser, bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO) som syftar till att i hela riket skydda människoliv, egendom samt miljö.

Glesbygdernas demografiska problem och möjliga strategier mot avfolkning : D-uppsats i samhällsgeografi

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom Glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.

<- Föregående sida