MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.

Inom nÄgra Är kommer Kiruna att bli Europas första och enda uppskjutningsplats för kommersiella rymdresor. Den som vill försÀkra sig om en plats pÄ rymdfÀrjan mÄste vara beredd att punga ut med 200 000 dollar. AlltsÄ kan man anta att mÄlgruppen för rymdturism Àr synnerligen vÀlbestÀlld och dÀrför stÀller vÀsentligt högre krav pÄ service, bekvÀmlighet och upplevelser Àn de flesta turister som idag besöker Kirunaregionen. Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett koncept för ett högkvalitativt boende skulle kunna utformas utifrÄn ett upplevelseperspektiv. Vi har dÀrför granskat hur behovet av ett sÄdant boende i regionen ser ut, med utgÄngspunkt i just rymdturismen.

Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvÀndning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta Àr sannolikt orsakat av stÀndigt ökande energipriser, ökad beskattning, hÄrdare regelverk samt ett fokus pÄ negativa miljöfaktorer i samband med energianvÀndning.Det Àr ocksÄ vÀrt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhÄllandevis lÄga elpriser, jÀmfört med sina europeiska grannar utanför Skandinavien (dÀr situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation dÀr svensk industri har utvecklats med begrÀnsad medvetenhet om sin egen energianvÀndning och med en lÄg total effektivitet (Äterigen i jÀmförelse med europeiska grannar utanför Skandinavien).Numera har energioptimering en hög prioritet för mÄnga industrier, med syfte att sÀnka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga pÄ den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmÀrkt affÀrsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia.Dalkia utför olika tjÀnster, alla relaterade till anvÀndning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvÀndningen utförs vanligtvis en energikartlÀggning i syfte att kartlÀgga ett företags nuvarande energianvÀndning och rekommendera ÄtgÀrder för energieffektivisering.PÄ begÀran av Dalkia har detta examensarbete haft som mÄl att analysera deras energikartlÀggningsmetod för att hitta svagheter och föreslÄ förbÀttringar.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

I sÄvÀl Brasilien som runt om i vÀrlden finns stora mÀngder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt. MÄnga potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig pÄ att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion frÄn nÄgra av dessa avfallsprodukter. FrÄn biodieselproduktion, vilket Àr en snabbt vÀxande industri i Brasilien, fÄs exempelvis 1 kg av restprodukten rÄglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta Àr en restprodukt som man i dagslÀget letar efter fler tillÀmpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Större krav pÄ fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tÀnkbar eftertrÀdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 stÄr den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen pÄ att IP(v6) inte Àr bakÄtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersÀtta vÀrldens nÀtverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergÄngstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att anvÀnda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att anvÀnda IP(v4) och IP(v6) parallellt.  Dessa övergÄngstekniker skiljer sig Ät nÀr det gÀller funktion och anvÀndningsomrÄde, vilket gör val av övergÄngsteknik svÄrt.Denna rapport handlar om dessa övergÄngstekniker.

SammanfattningDagens bilar Ă€r ofta överdimensionerade och har ofta topphastigheter pĂ„ över 200 km/h. Detta Ă€r hastigheter som vĂ€ldigt fĂ„ personer nĂ„gonsin kör i och som dessutom Ă€r olagliga i Sverige och i de flesta av Europas lĂ€nder. Överdimensioneringen resulterar i mĂ„nga fall i en lĂ€gre effektivitet vilket ger en högre brĂ€nsleförbrukning.Syftet med detta projekt var att reda ut hur medelsvensken anvĂ€nder sin bil och utefter detta ta reda pĂ„ vilken typ av drivlina som Ă€r bĂ€st anpassad ur miljösynpunkt och dimensionera denna.För att ta reda pĂ„ hur medelsvensken anvĂ€nder sin bil gjordes en litteraturstudie över svenskars körvanor. FrĂ„n denna kunde det faststĂ€lldas att den genomsnittliga bilresan i Sverige var 17 kilometer lĂ„ng och att en Svensks dagliga genomsnittliga resvĂ€g var 40 kilometer. En kravspecifikation stĂ€lldes upp med svenskars körvanor som grund dĂ€r det bland annat faststĂ€lldes att bilens rĂ€ckvidd för eldrift skulle vara minst 80 kilometer, detta för att kunna tĂ€cka majoriteten av befolkningens dagliga resvĂ€g.En seriehybrid med navmotorer valdes som det lĂ€mpligaste drivsystemet, och för att dimensionera detta anvĂ€ndes en Toyota Prius Five som modell för en standardbil.

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

Syftet med vÄr litteraturstudie Àr att beskriva hur en livsstilsförÀndring och livstilsskillnader kan pÄverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjÀlp och stöd vid livsstilsförÀndringar. FrÄgestÀllningar Àr: Vad Àr effekten av en livsstilsförÀndring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar anvÀndes i litteraturstudien för att besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförÀndring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar Àven pÄ att sjuksköterskan, genom att ge individuell rÄdgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstÄnd.

SammanfattningEffekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer.Till dagens datum rÄder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast anvÀnder kostrestriktioner ÄterfÄr sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden trÀning som involverar stora som smÄ muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess pÄverkan pÄ prestation. De frÄgestÀllningar studien sökt svar pÄ Àr: vilken mÄlsÀttning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin mÄltidsplanering inför trÀning och tÀvling? Hur och frÄn vilka tar de till sig rÄd och information om kost och kostrÄd? Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta stycken idrottande ungdomar i Äldern 17 ? 18 Är, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrÄn ett genusperspektiv och dÄ frÀmst genom begrepp som genusordningen och principerna isÀrhÄllande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mÄl ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de trÀnar.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötÀnkets renÀssans och dagens energikonsumtion Àr det viktigt att sÄvÀl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen pÄ miljonprogrammets hus samt den rÄdande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan lÀsaren följa utvecklandet av ett pÄbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrÄn arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet Àr att undersöka om en pÄbyggnad av fastigheten Linjalen 8 Àr möjlig. Vidare att undersöka om pÄbyggnaden kan anpassas för en hÄllbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.