VÀrldens energiförbrukning ökar stÀndigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem dÀr klimatförÀndringen Àr ett av de största problemen. HushÄllens energiförbrukning stÄr idag för en betydande del av den totala energianvÀndningen. Det Àr dÀrför viktigt att effektivisera hushÄllens energianvÀndning för att reducera deras pÄverkan pÄ miljön. Vitvaror, som stÄr för en stor del av hushÄllens energianvÀndning, har en stor potential att energieffektiviseras.

The aim for the project was to develop a risk analyse tool for measuring the fire safety level in Cultural Heritage buildings of Visby, Gotland. In 1995 Visby were taken into the Unesco:s World Heritage List with the explanation ?Visby is an outstanding example of a Northern European walled Hanseatic town which has in a unique way preserved its townscape and its extremely valuable buildings? One of the demands for the tool was that it should be easy to use and result into a ranking level in examined buildings. The user of the tool is recommended to be personnel in the fire department. To develop the tool a Multi Attribute Decision Making (MADM) method was used.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Om man vill minimera behovet av köpt energi Àr det bÀsta sÀttet att se till att sÄ lite vÀrme och luft som möjligt lÀcker ut ur byggnaden. En betydande del av vÀrmen i byggnader med normal standard gÄr förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill sÀga genom tak, vÀggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttÀthet i en byggnad ger bÀttre lönsamhet genom att den skapar en bÀttre inomhusmiljö och ger lÀgre energianvÀndning. Det krÀvs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvÀndning Àr den energi som köps in för normalt brukande under ett normalÄr och fastighetsenergi.

Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska kÀnslor och att detta medför en positiv utvÀrdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter frÄn en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkÀt innehÄllandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. MÀtinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar anvÀndes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gÀllande de empatiska kÀnslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

 Sandviken Energi producerar ungefÀr 220 GWh fjÀrrvÀrme och 20 GWh el varje Är vid sin produktionsanlÀggning i BjörksÀtra Sandviken. För att effektivisera denna produktion Àr en av de bÀttre lösningarna en sÀnkning av returtemperaturen.En sÀnkt returtemperatur innebÀr effektivare rökgaskondensering, mindre förluster till mark, sÀnkt pumpdrift och ökad leveranskapacitet.PÄ uppdrag av Sandviken Energi sÄ har denna utredning gjorts med syftet att pÄvisa hur mÀtvÀrden kan anvÀndas till mer Àn debitering och framförallt hur mÀtvÀrden kan anvÀndas för att identifiera anlÀggningar som pÄverkar returtemparaturen negativt.AnlÀggningar har identifierats beroende av returtemperatur, avkylning och storlek. Dessa faktorer har valts för att bÀst identifiera de anlÀggningar som pÄverkar kollektivets returtemperatur pÄ negativast sÀtt.En granskning har gjorts av de fem vÀrst anlÀggningarna för att fÄ en uppfattning om vilken typ av anlÀggningar som pÄverkar returtemperaturen negativt. Ytterligare en analys har sedan gjorts dÀr en sÀnkning av returtemperaturen pÄ 10?C berÀknas pÄ de 50 första identifierade anlÀggningarna.

Abstract The extraction and usage of energy give rise to immense environmental problems which helps to accelerate climate change. Energy is an important resource for the community and there are a variety of different types of energy sources available, that are either classified as renewable or non-renewable energy sources. The usage of renewable energy sources cause less environmental impact than the usage of non-renewable energy, which in turn means that the energy?s strain on the environment is strongly affected by the type of energy source used.The aim of the study is to describe to what extent attitudes towards renewable energy are affected by whether the individual is male or female, by examining the hypothesis regarding how women have a closer connection to nature and to a larger extent shows on an pro-environmentally friendly behavior than men, and if it also can be detected on issues related to renewable energy and thus imply that women have a friendlier approach towards renewable energy than men. A number of ecofeminist believe that women have a stronger bond with the nature through her embodiment as a woman and by her maternal role, which according to previous research also leads to the fact that women shows on a more extensive environmental behavior.Through a qualitative research method in the form of semi-structured interviews has three female and three male respondents been asked questions with regards to the environment, individual responsibility and energy.

FörstÄelse för hur vÄr mat pÄverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpÄverkan Àn nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpÄverkan. Att grisen stÄr sig starkt i miljösynpunkt jÀmfört med nötkött ger inget skÀl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien Àr att berÀkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpÄverkan genom olika produktionsförÀndringar. De produktionsförÀndringar som undersökts Àr; anvÀndning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och anvÀndning av restprodukter som foder och dÄ matavfall. Detta Àr en screening-livscykelanalys dÀr endast Global Warming Potential tas i hÀnsyn med ett 100 Ärs perspektiv. Den funktionella enheten(FE) Àr 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att anvÀnda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpÄverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

RÀddningstjÀnsten Dala Mitt efterfrÄgade en rapport över hur de kan förbÀttra sin informationsverksamhet till allmÀnheten nÀr det gÀller brandskydd i hemmet. Detta med anledning av att de vill minska antalet bostadsbrÀnder i regionen. De ville veta hur mÀnniskan fungerar nÀr det handlar om att ta in information och att fokus skulle ligga pÄ personer i samhÀllet som har möjlighet att ta ansvar för sitt eget brandskydd. Statistik visar att det de senaste fyra Ären i genomsnitt har omkommit 90 personer per Är till följd av brand. Den vanligaste kÀnda orsaken till dödsbrÀnder i bostÀder Àr sÀngrökning medan den vanligaste orsaken till bostadsbrÀnder (utan dödsfall) Àr att nÄgon av misstag har slagit pÄ eller glömt att stÀnga av en spisplatta.

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelĂ„ldern för dessa Ă€r 83 Ă„r. Av dem som Ă„dragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta Ă€r ett tillstĂ„nd dĂ„ det rĂ„der en obalans mellan intag och förbrukning av nĂ€ringsĂ€mnen och dĂ„ uppstĂ„r det en störning i nĂ€ringstillstĂ„ndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlĂ€ngd vĂ„rdtid. DĂ„ sjuksköterskan har omvĂ„rdnadsansvaret nĂ€r det gĂ€ller patientens intag av nĂ€ring och energi var vĂ„rt syfte med studien att ta reda pĂ„ hur patienten upplever maten och mĂ„ltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur.

Förnybara energikÀllor som vindkraft och solenergi Àr numera vÀletablerade energikÀllor i stora delar av vÀrlden. Stor tillvÀxt av förnybara energikÀllor vars elproduktion inte kan förutses dÄ den Àr beroende av vÀdret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebÀr att kraftverket producerar mer el Àn vad som gÄr att sÀlja pÄ elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder dÄ det nÀstan inte blÄser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist pÄ el.

I Sverige anvÀnds mycket energi för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. För att uppfylla det stÀndigt ökande behovet av vÀrme, byggs exempelvis nya vÀrmeproducerande anlÀggningar som komplement i fjÀrrvÀrmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion fÄr vÀrme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt frÄn industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjÀrrvÀrmenÀt och lagra i ett sÀsongsvÀrmelager. NÀr vÀrmebehovet ökar under den kalla delen av Äret, skall sÀsongsvÀrmelagret bidra med vÀrme.Idén Àr att lagret skall ersÀtta delar av de vÀrmeproducerande anlÀggningarna som utnyttjas i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem. MÄlet Àr att all fossil brÀnsleanvÀndning skall kunna tas bort.

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

Under vĂ„ren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid UmeĂ„ Universitet, och projektet har genomförts pĂ„ uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmĂ€tning av fasta biobrĂ€nslen vid Övik Energis kraftvĂ€rmeverk, Hörneborgsverket gjorts. FukthaltsmĂ€tningarna pĂ„ biobrĂ€nslet utförs i nulĂ€get av VMF Nord (virkesmĂ€tningsföreningen) som Ă€r en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmĂ€tningen som VMF utför inte Ă€r tillrĂ€ckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas pĂ„ toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts dĂ€r fukthaltsprovet bestĂ„tt av flera delprov frĂ„n hela lasset.