Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hÀlls den smÀlta varma slaggen i en strÄle pÄ den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut Ät sidorna frÄn disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar bÄde till att en vÀrdefull produkt i form av cement kan framstÀllas, samtidigt som energin frÄn den varma slaggen Ätervinns. I dagslÀget finns dock inte tillrÀcklig kunskap om hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillÀmpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen pÄ partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten anvÀndes istÀllet för masugnsslagg.

Syftet med undersökningen var att klargöra om en rökgaskondensor Àr en bra investering för Nybro Energi AB. Saxlund Bioenergy AB kontaktades för sammanstÀllning av offert. Med hjÀlp av parametrar frÄn Nybro Energi AB och offerten frÄn Saxlund Bioenergy AB, gjordes berÀkningar för att avgöra om en investering Àr lönsam. Resultatet av undersökningen visade att en investering av sÄdant slag som behandlats i detta arbete var intjÀnad efter mindre Àn sju Är i drift och effekten som Àr möjlig att utvinna uppgÄr till 2,8 MW, förutsatt att panneffekten utgjordes av minst 15 MW.  Slutsatserna var att investeringen inte var betald efter sju Är med underlag av att kostnader som utgjordes av eventuell ombyggnation inte var behandlade i undersökningen, detta innebar dock inte att en investering Àrr olönsam dÄ dessa kostnader uppskattades som smÄ i förhÄllande till den totala besparingen efter att den ekonomiska livslÀngden pÄ 15 Är har löpt ut..

The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Detta examensarbete handlar om att mÀta energin hos kundernas elmÀtare och hos elnÀtet pÄ Annebergsslingan. MÀtningen Àr utfört med hjÀlp av Karlstads ElnÀt AB och syftet Àr att se om det finns skillnader mellan eldistributionen frÄn elnÀtet och förbrukningen hos kunderna. MÀttningen sker frÄn 090409 till 090414. Detta Àr för att kunna se om det finns nÄgra skillnader eller inte i form av energiförluster. Energiförluster Àr skillnaden mellan energi vid eldistributions nÀt och summan av kundernas energiförbrukning.

Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna pÄverka djupseendet.Metod: MÀtningarna genomfördes pÄ tre meters avstÄnd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jÀmförande mÀtningar mellan bruna Suncovers frÄn Polaroid, grÄa Suncovers frÄn Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes pÄ 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen Àn 0,1 med en synskÀrpa över 0,9 Snellen-visus.Resultat: Utan solglasögon var medelvÀrdet pÄ stereoseendet för försökspersonerna 16,0ŽŽ ± 10,7ŽŽ. Med polariserande Suncovers blev det en försÀmring, denna försÀmring var 2,8ŽŽ med grÄa Suncovers (p = 0,08) och 5,4ŽŽ med bruna Suncovers (p = 0,02).Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försÀmring i jÀmförelse med utan Suncovers Àven om skillnaden var liten. Att det Àr en större pÄverkan med bruna Suncovers Àn med grÄa kan möjligtvis bero pÄ att de bruna till skillnad mot de grÄa absorberar vÄglÀngderna ojÀmnt över det synliga spektrumet..

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Hela projektet ATK startade 1999 i och med att regeringen skrev sitt 11 punkts program för att fÄ ett snabbt resultat pÄ de farligaste vÀgstrÀckorna i Sverige. Hela projekt bygger frÄn början pÄ Nollvisionen som syftar till att fÄ ner antalet skadade och döda i trafiken. Huvudsyftet Àr inte att bötfÀlla folk som kör för fort utan ett sÀtt att fÄ ner medelhastigheten pÄ farliga vÀgar dÀr det förekommit mycket olyckor med svÄr utgÄng. ATK Àr ett automatiskt system som med hjÀlp av radar och digitalkamera fotograferar hastighetsövertrÀdelser och sedan rapporteras dessa genom kontorsförelÀgganden. Statistik visar att under projektets gÄng har medelhastigheten sjunkit samt antalet svÄrt skadade och antalet döda har minskat, samtidigt som lindriga skadade givetvis ökar.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

In this study we examine how much latency is required in an RTS-game (Real-Time Strategy) before the player quits the game. In the study latency is simulated in the games Age of Mythology and Starcraft: Brood War with the program WANem, and then the testplayers are asked ?Do you want to quit because of latency??. This data is then gathered and compiled into graphs to show the results. These results show that the limit for when players want to quit differs between the two games and that there are two factors that play into this.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare pÄ mÀnskliga utslÀpp av vÀxthusgaser. För att minska dessa utslÀpp mÄste mÀnniskan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur anvÀndning av energi till uppvÀrmning och varmvatten kan minskas. Detta stÀller stora krav pÄ konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som anvÀnder mindre energi Àr bÄde en tillgÄng för den enskilde individen och för ett miljövÀnligare samhÀlle.

Före Ă„r 1994 fick inte trĂ€hus byggas högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar pĂ„ grund av de stora brĂ€nder som skett dĂ€r nĂ€stan hela stĂ€der brunnit ner. År 1994 kom en lagĂ€ndring som tillĂ€t byggnation av trĂ€hus högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trĂ€hus som Ă€r fyra vĂ„ningar och i enstaka fall fem vĂ„ningar höga. Vid ökningen frĂ„n fyra till fem vĂ„ningar Ă€ndras brandkraven pĂ„ den bĂ€rande konstruktionen frĂ„n att klara bĂ€rförmĂ„gan i 60 minuter till att klara bĂ€rförmĂ„gan i 90 minuter för vĂ€ggar. Volymbyggda trĂ€hus Ă€r trĂ€hus dĂ€r moduler byggs i fabrik och monteras till fĂ€rdiga volymer innan de körs ut och monteras pĂ„ byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhĂ„llanden.

Den 1 januari 2004 trÀdde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte dÀrmed RÀddningstjÀnstlagen. Ett av mÄlen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dÄvarande Svenska RÀddningsverket ett allmÀnt rÄd (SRVFS 2004:3) dÀr det bland annat stÄr att fastighetsÀgare eller nyttjanderÀttshavare Àr skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprÀtthÄlla ett skÀligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten Àmnar reda ut vad som bör ingÄ i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan pÄ riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag belÀget i LuleÄ som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmÀnna rÄdet gÀllande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer faststÀlldes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehÄlla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och ÄtgÀrdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhÄllsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots Àr det inte sÀkert att brandskyddet nÄr en efterstrÀvansvÀrd nivÄ.