Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett Glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella Glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella Glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få svar på frågeställningarna.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska Glappet. Det är ett Glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett Glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns Glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa Glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?Glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?Glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?Glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?Glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om någon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in från två enkäter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsGlapp i dagliga aktiviteter samt Alzheimer´s Carer´s Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. Enkätsvaren sammanställdes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsGlapp inom de fyra aktivitetsområdena. Flest Glapp upplevdes i aktivitetsområdet fritid.

Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en erfaren lärare och ta del av dennes livsberättelse. Den lärarforskning som bedrivits har i många fall fokuserat endast på lärarens praktiska arbete. För att förstå undervisningen till fullo, är det av vikt att också veta någonting om personen bakom arbetet, detta med tanke på att en persons erfarenheter sätter prägel på undervisningen. Vårt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden få förståelse för vilka avgörande händelser (så kallade critical incidents) som påverkat en lärare under dennes lärargärning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ ansats, där vi valt att observera och intervjua den berörda läraren.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?Glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?Glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett Glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs Glappet.

Datasäkerhet utgör ett omfattande ämnesområde med många infallsvinklar. Det är samtidigt ett område som direkt har betydelse för väldigt många då etableringen av olika tjänster och informationsutbyte över internet har ökat stort. Enskilda användare som, frivilligt eller inte, alltmer knyts upp till att använda internet i olika sammanhang skulle därmed kunna tänkas utgöra en särskilt utsatt grupp för olika säkerhetsrisker. Vår undersökning har gått ut på att med hjälp av enkäter och intervjuer öka förståelsen för hur enskilda användare resonerar kring sin internetanvändning sett ur ett säkerhetsperspektiv och hur detta skiljer sig från andra aktörers syn. Vi har framförallt varit intresserade av att undersöka attityder och beteendemönster kring olika risker.

Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008).

Studien visar att Hemtex visuella identitet kommunicerar det nya varumärket på ett sätt som motsvarar den ambition Hemtex satt upp. Då Hemtex har genomgått en revolutionär förändring av sitt varumärke tenderar det dock att påverka uppfattningen av den visuella identiteten. Detta innebär i sin tur att det har uppstått ett Glapp mellan Hemtex identitet och image. .

Vi har uppmärksammat att det finns ett Glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning..

Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer.

Systemintegration är arbetet med att få IT-system att samarbeta med varandra. Inomsystemintegration finns det idag ett Glapp mellan den tekniska dokumentationen och den tekniskalösningen vilket försvårar arbetet med att ta fram och underhålla integrerade system. För att underlättadetta skapades på uppdrag av Ipendo Systems en databasmodell för att kunna lagra tekniskdokumentation om integrationssystem. Lösningen implementerades i Microsoft SQL Server. Underarbetet utvecklades stöd för hämtning av data från integrationsplattformen BizTalk.