Sökresultat:
112 Uppsatser om Gester - Sida 1 av 8
Föräldrars användning av gester i samspel med sina barn.
Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av Gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda Gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns Gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.
Gesters påverkan på talflytet
Oflyt i tal är något som förekommer hos alla talande människor och likadant är det med Gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur Gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20?30 år som har svenska som modersmål.
Återkommande gester hos tre idrott och tre religionslärare
AbstractHärdelin, J. & Lindberg, S. (2011). Återkommande Gester hos tre idrotts- och tre religionslärare. Examensarbete avancerad nivå.
Gesture recognition for touchscreen interfaces using
simultaneous multiple inputs
Vi har varit en grupp på fyra studenter som på tio veckors tid skall ha utvecklat några applikationer, samt ett bibliotek för att kunna hantera diverse Gester till ett system som kan hantera flera användare samtidigt. Vi har fått i uppdrag av Luleå Tekniska Universitet att prova denna relativt nya teknik och se vad den kan ha för kapacitet och användningsområden i framtiden. Min uppgift i arbetet var att hjälpa till att utveckla ett bibliotek för att hantera olika Gester som en användare kan tänkas göra. I detta examensarbete så berättar jag om hur man skall kunna upptäcka komplexa Gester i ett system där flera användare kan påverka samtidigt. Jag kommer med denna rapport att ta upp de problem jag har haft, vilka lösningar jag har kommit fram till samt vad jag ser på möjliga framtida tillägg till biblioteket.
Tyst kunskap hos en amatörskådespelare - finns den?
Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är Gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av Gester och samspel.
"Hennes mun är inte sur. Men ögonen är lite sura". En studie av gester och bilder som uttryck för känslor i två åldersgrupper av svenska barn
Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom Gester och bildskapande. Barnens Gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - Gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna.
Barnens kroppsspråk : Barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga
Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar.
Små barns kommunikation i leken
Uppsatsen handlar om hur små barn kommunicerar i leken, där fokus är på barn upp till tre år, de barn som ännu inte har ett fungerande verbalt språk. I litteraturdelen beskrivs forskning om små barn som kommunicerar på olika sätt. Studien är gjord på två förskolor där videoobservation använts som metod. Valda observationer har därefter analyserats utifrån frågeställningen. Slutresultatet visar att små barn använder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstådda.
Artificiella neurala nätverk som lösning på segmenteringsproblemet vid gestigenkänning
Ett av de stora problemen med gestigenkänning är det som kallas segmenteringsproblemet. Segmenteringsproblemet är problemet att hitta var en gest börjar och var den slutar, d v s att segmentera upp Gester. I detta arbete testas en lösning till detta problem då Gester består av figurer ritade i luften. Lösningen går ut på att använda två stycken artificiella neurala nätverk av strukturen FeedForward. Det ena nätverket tränas på att känna igen när handen accelererar från stillastående, vilket representerar starten av en gest, och det andra tränas på att känna igen när handen saktar ner till stillastående, vilket representerar slutet av en gest.
Interaktion i klassrummet - en observationsundersökning av samspel mellan lärare och elev
Uppsatsen syftar till att få kunskap om aktörernas handlingar med utgångspunkt i en lärare/elevinteraktion.Undersökningen är en kvalitativ studie där vi genom observationer i årskurs 7 och 9 vill visa på flödet av händelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lärare och elever utifrån följande aspekter: Relationer i klassrummet, Gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.Våra resultat visar på att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lärare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte så mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var främst formellt och ytligt. Eleverna fick säga vad de tyckte men då inget mervärde lades i deras tankar och åsikter påverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det är tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte är jämställda med läraren.
Undervisa i grupp : En observationsstudie om hur kontrabaslärare designar sina lektioner i gruppundervisning
Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare.
Social interaktion i afasigrupp : En samtalsanalytisk studie med inriktning mot socialt fasadarbete och gester
Every year, 12,000 people in Sweden are diagnosed with aphasia. Many people with aphasia supplement their logopedic treatment by participating in an aphasia group. Aphasia groups provide both social and linguistic stimulation. The aim of the present thesis was to study the social interaction between participants, and between participants and leaders in aphasia groups.In the present study, eleven persons with aphasia and four leaders participated divided into three aphasia groups. The groups were video recorded during sessions with a total of four sessions.
Analys av samtal mellan personer med afasi och logopeder/anhöriga : Användande av kommunikativa resurser i samarbete mot gemensam förståelse
I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.
"Se vad jag menar" - att kommunicera utan ord : - en studie av kommunikativa uttryck hos två elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola
Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet är att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka känslor och använda sig av kroppsspråk, Gester och ljud ofta lyckas påverka och uppnå delaktighet i sociala sammanhang. .
Utan ord : En litteraturstudie med fokus på små barns icke-verbala kommunikation
Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).