The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are:How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20?What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30?Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter?The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party..

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka.

Syfte:Att med utgångspunkt ifrån Gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en gräsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington där den sistnämnde sades representera någotfrämmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framställderörelsen i mångt och mycket som populistisk med återkommande rasistiskatendenser från såväl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet å sin sida åberopade däremot rörelsen som mer legitim i dess sätt attväcka entusiasm bland republikanerna.

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar Gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi är den mörka materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori växt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svåra eller omöjliga att upptäcka på traditionella vis, såsom svarta hål.Via en genomgång av grundteorin för gravitationslinser, några enkla teoretiska studier och en grundläggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sätts i relation till rådande teorier om den tidigaste stjärnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjärnor bör ha efterlämnat ? i synnerhet intermediära svarta hål med massor på 100-1000 Msol som ännu kan finnas i dagens mörka galaxhalor.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från Gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party?s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament.This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, Gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och Gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, Gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen förändrades under de tre sista åren innan svenska arrangören Rockparty gick i konkurs och under de tre åren som tyska FKP Scorpio arrangerade festivalen. De perioder som studerats är 2007 till 2009 samt 2011 till 2013. Studien är kvalitativ och bygger på text- och bildanalys av 50 artiklar som publicerats i Aftonbladet under de berörda åren.De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är "Hur förändrades Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen mellan åren 2007 till 2009 och 2011 till 2013?", "Hur skildras de respektive festivalarrangörerna utifrån ursprung?" samt "Hur rapporteras det om festivalens väder under de respektive tidsperioderna?". Journalistiska perspektiv på framing-teorin, även kallad Gestaltningsteorin, har använts som teoretisk grund.Studien visar att Aftonbladets rapportering var negativ under båda perioderna, men att den blev mer kritisk under FKP Scorpios arrangörskap.

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor.En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är Gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.

Idrott bidrar till välbefinnande och för med sig många positiva effekter på människor. Dock har idrotten även en baksida där fotbollen är speciellt drabbad av ordningsstörningar i form av slagsmål, hot och antändning av bengaliska eldar.Medier uppmärksammar och rapporterar om fotbollens problemområden och det går att läsa om dessa ordningsstörningar i kvällstidningarna.Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om bengaliska eldar i samband med allsvensk fotboll samt vad som är utmärkande i rapporteringen. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på vad som kännetecknar rapporteringen av bengaler i de båda tidningarna.Uppsatsen teoretiska ramverk består av tidigare presenterad forskning samt tre teorier med fokus på gestaltning och framställning. De tre teorierna är Gestaltningsteorin (framing), kognitiva scheman och attributdagordning. Uppsatsens syfte samt frågeställningar tar avstamp i dessa tre teorier.För att genomföra en kvantitativ undersökning samlades 98 stycken artiklar in och kodades i ett kodschema i SPSS.

Studiens syfte har varit att undersöka hur mäns våld mot kvinnor skildras i media och hur det bidrar till att producera eller reproducera diskurser om våldet. Jag har dessutom diskuterat vilka konsekvenser framställningen kan få med hjälp av rådande forskning och teori. Studien som har en kvalitativ forskningsansats består av 153 nyhetsartiklar publicerade på Aftonbladet och Expressens hemsida under 2012. Artiklarna har bearbetats med hjälp av etnografisk innehållsanalys och delats in i kategorier. Kategorierna har sedan används för att presentera mitt resultat.

Titel: Den sista politiska debattenFörfattare: Stina Zetterberg & Sofie TejreHandledare: Jesper StrömbäckKurs, termin och år: C-uppsats, höstterminen 2014Antal ord i uppsatsen: 13 405Problemformulering och syfte: Medialisering är ett relativt outforskat teoriområde i Sverige, det har aldrig tidigare genomförts en studie utifrån ett medialiseringsperspektiv på partiledardebatter. Samtidigt hade två nya partiledardebatter premiär inför riksdagsvalet 2014. Därför är vårt syfte att undersöka medialisering i SVT:s, TV4:s, Expressens och Aftonbladets slutdebatter mellan partiledarna inför rikdagsvalet 2014. Metod och material: Vi har använt oss av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att få ett så heltäckande resultat som möjligt. Vårt material har varit de fyra TV-sända slutdebatterna inför riksdagsvalet 2014.Huvudresultat: Vi har kommit fram till att samtliga debatter innehåller inslag av medialisering. Dock på olika sätt och i olika utsträckning.