I detta arbete visas att det finns en möjlighet till inducerad produktion av karotenoider med hjÀlp av ljus med specifik vÄglÀngd. Genom att anvÀnda LED-belysning för att belysa med en specifik vÄglÀngd sparar man bÄde pengar och energi. Grönalgen Haematococcus pluvialis har förmÄgan att producera ett kommersiellt intressant pigment (karotenoid), frÀmst i avseende som kosttillskott. Karotenoiden benÀmns astaxanthin och har en kraftig antioxiderande verkan dÄ den har en förmÄga att eliminera fria radikaler som annars kan skada cellerna och orsaka oxidativ stress. I detta arbete odlades Haematococcus pluvialis i filtrerad nÀringslösning frÄn en tomatodling för att testa algens förmÄga att etablera sig i osteril nÀringslösning. I ett parallellt försök stressades algen genom att belysas med ljus av olika vÄglÀngd för att se om det pÄverkade produktionen av astaxanthin. Resultaten visar att H.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhÄllandet till lÀrandet. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av litteraturstudier och enkÀter som besvarats av elever pÄ fem yrkesförberedande program i Ärskurs tvÄ.  I resultatet framkom elevernas syn pÄ skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lÀrandemiljö. Exempel pÄ förhÄllanden som eleverna uppmÀrksammade var ventilation, ljus, mÄltidsmiljön och lÀraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som pÄverkar lÀrandet sÄsom ljud, ljus, ventilation och underhÄllsskicket av arbetsmiljön.Nyckelord: LÀrande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, mÄltidsmiljö..

Ljus Àr sÄ pass sjÀlvklart att vi oftast inte tÀnker pÄ hur viktigt det Àr för oss. Det finns teorier som menar att ljus har en stor betydelse för hur vi upplever saker. DÀrför kan ljussÀttning spela en viktig roll inom exempelvis film. Med hjÀlp av tvÄ ljussÀttningstekniker som anvÀnds inom film har jag skapat tvÄ olika kÀnslor inom en och samma digitala 3D-miljö, för att undersöka om det med enbart ljussÀttning gÄr att pÄverka hur vi upplever stÀmningen inom en 3D-miljö. Sedan har jag intervjuat nio personer för att undersöka om detta Àr möjligt med enbart hjÀlp av belysning eller om det krÀvs fler moment att ta in i berÀkningen.

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Satsningar pÄ en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan pÄ sikt ge sociala, hÀlsomÀssiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat vÀlbefinnande och minska stress hos sÄvÀl patienter som personal pÄ sjukhus. Arbetets syfte Àr att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen pÄ ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta Àldre och funktionsnedsattas behov av tillgÀnglighet, dÀr mÄlsÀttningen Àr att gestalta en vilsam, lÀkande miljö för bÄde patienter, anhöriga och personal pÄ sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för ÄterhÀmtning och hÀlsa. Gestaltningsaspekter att ha i Ätanke vid utformning av utemiljöer för Àldre och sjuka har sammanstÀllts dÀr tillgÀnglighetsanpsassning och medveten vÀxtgestaltning Àr central.

Sömn Àr ett grundlÀggande behov för mÀnniskan men inte sÀllan upplever mÀnniskor som vÄrdas pÄ sjukhus eller Àldreboenden en försÀmrad sömnkvalitet. Dock Àr sömnen viktig för sÄvÀl hÀlsa som tillfrisknande. VÄrdmiljön kan inverka bÄde positivt och negativt pÄ mÀnniskans hÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienters sömnkvalitet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: (1) Vilka faktorer i vÄrdmiljön pÄverkar patienternas sömnkvalitet negativt? (2) Vilken effekt har omvÄrdnadsinterventioner i vÄrdmiljön pÄ patienternas sömnkvalitet? Litteratursökningen resulterade i 18 relevanta studier.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.

Bakgrund: MÀnniskan tillbringar en tredjedel av sitt liv i sömn det Àr ett behov vilket hon inte kan vara utan. Patienter som vÄrdas pÄ IVA drabbas frekvent av sömnstörningar och dÀrmed sömnbrist. Tidigare gjorda studier tyder pÄ att IVA patienter upplever sömnstörningar som ett stort problem. Syfte: Att beskriva sömnförÀndringar, sömnpÄverkande faktorer och sömnförbÀttrande omvÄrdnadsÄtgÀrder för IVA-patienter. Metod: Databassökning gjordes och nyckelord har identifierats.

Hur och varför man upplever en viss frÄga eller ett land som ett hot förÀndras över tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn svenskt officiellt hÄll kan spÄra en diskursÀndring vad gÀller hotbilden frÄn Ryssland. Ytterligare frÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr hur diskursen har Àndrats och hur man kan förklara dessa förÀndringar. UtifrÄn ett sÀkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

KvÀllens och nattens miljöer formas av ljussÀttningen i densamma. Kunskap om hur mÀnniskan pÄverkas av ljussÀttningen i vÄra miljöer, Àr en viktig del för skapandet av tillfredsstÀllande platser under kvÀllstid. Den hÀr uppsatsen Àmnar ta upp en grundlÀggande bas, frÄn mÀnniskans perspektiv, att stÄ pÄ inom Àmnet ljusdesign inför en framtida fördjupning inom Àmnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfÀrgers indirekta pÄverkan pÄ komfort och vÀlmÄende. Den tar upp en metod för utvÀrdering och lÀsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

I detta försök har Calibrachoa ?Callie Bright Red? odlats i 9 olika behandlingar av LED-belysning underifrÄn. Samtliga behandlingar utfördes i vÀxthuskammare med ett tredelat dygn pÄ 8 timmar naturligt dagsljus, 8 timmar endast LED-belysning och 8 timmar mörker. Behandlingarna skiljde sig Ät med avseende pÄ ljuskvalitet och fÀrgerna vit, röd, blÄ, gul och grön, samt kombinationer av dessa, anvÀndes. Som jÀmförelse fanns Àven ett led dÀr vitt ljus gavs ovanifrÄn pÄ konventionellt sÀtt. Fotoreceptorerna fytokrom och blÄljusreceptorer i vÀxter pÄverkar morfologisk utveckling vad gÀller ur kulturvÀxtsammanhang intressanta aspekter som strÀckningstillvÀxt och blomning.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva fÄglarnas reproduktion och hur den skiljer sig frÄn dÀggdjurens. I studien har störst vikt lagts pÄ vÀrphöns men mÄnga aspekter som beskrivs gÀller Àven för vilda fÄglar. Reproduktionen beskrivs översiktligt för bÄde vÀrphöna och tupp. Reproduktionsorganen beskrivs anatomiskt, fysiologiskt och histologiskt samt en del om det endokrina systemet och dess pÄverkan pÄ hönsens reproduktion ingÄr ocksÄ. I uppsatsen beskrivs Àven hur ljuset kan pÄverka framförallt hönans ÀgglÀggningscykel. Slutsatsen av denna litteraturstudie Àr att fÄglarnas reproduktionsorgan ser annorlunda ut och har flera funktioner som inte Àr analoga med dÀggdjurens, men det finns ocksÄ vissa likheter.