Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

The fitting room is an important part of a clothing store, it's often where the customer decides if they want to buy the garment or not. Therefore it is important that the customer can feel safe and comfortable when they are trying the clothing. A typical fitting room in Sweden today has only one bright spotlight that emits light either towards the face or from the ceiling above. This study explores possible lighting solutions that take into account the customer's experience in the fitting room.The study aim to increase understanding of the importance of a good light in fitting rooms, so that customers gets a nice experience and that clothes, body shape and facial features are shown in a natural way. The issue therefore included how lighting can affect the customer's perception of the clothing and how the perception of body shape, facial features and the clothes change in different lighting solutions.To answer these questions, observations were made in various clothing stores, followed by an experimental study divided into two parts.

This diploma-work assess the public outdoor space. It has its starting point in, Ålidhem, a town district of UmeĂ„. I have been studying public spaces in the outdoor environment. In this essay this refers to the spaces between the houses. What they are, what they contain, how they function and how they can improved.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan gestalta en pojke/man pÄ scen med sÀrskild tonvikt pÄ trovÀrdighet. FrÄgestÀllningar jag utgick ifrÄn var: ?Hur kan jag anvÀnda kroppssprÄk och gestik för att gestalta en pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag gestalta en pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag anvÀnda rösten för att gestalta en pojke/man??.Som konstnÀrlig del valde jag att göra en förestÀllning om olika typer av mÀn och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sÄngkollegor vid Musikhögskolan i PiteÄ. I förestÀllningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför förestÀllningen arbetade vi med min konstnÀrliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och hÀrmande av mÀn respektive kvinnor.

Dagens stÀder blir allt tÀtare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vÄr landsbygd. Samtidigt avlÀgsnar sig staden mer och mer frÄn omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mÄr vÄr befolkning sÀmre och sÀmre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste Ären har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag slÀpps en ny bok om matlagning i Sverige, nÀr vi blÀddrar bland kanalerna pÄ tv:n visas nÀstan alltid nÄgon form av matlagningsprogram och i affÀren syns rader av matmagasin i tidningsstÀllen.I genomförandet av vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av identifikationsteorin och teorin om anvÀndarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur tvÄ svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjÀlp av ett kodschema har varje artikel analyserats pÄ bÄde makro- och mikronivÄ.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena. I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tÀnkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett vÀrdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemÀrkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgÄr att eroderas. PÄ sÄ sÀtt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrÀmjas till en vÀrdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssÀttet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ fallstudier av verksamheterna VÀxthuset och Designcentrum. Slutsatser: VÄr slutsats betrÀffande den fysiska miljön Àr att rekvisit som ljus och ljussÀttning, ljud samt luft och temperatur har en direkt pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet och kreativt tÀnkande, medan naturinslag och fÀrg pÄverkar indirekt och Àr mer beroende av individuella förutsÀttningar.

Halten nÀringsÀmnen i livsmedel varierar bland annat med tillagningsmetod, lagringstid och lagringsförhÄllanden, som exponering för ljus och syre. Oklarheter finns för mikrovÄgors inverkan pÄ nÀringsÀmnen och framförallt pÄ vitamin B12. Eftersom mÄnga Àldre drabbas av brist pÄ vitamin B12, Àr detta av intresse eftersom mÄnga hemmaboende Àldre mÀnniskor fÄr hemleverans av fÀrdiga matportioner som Àr avsedda att vÀrmas, ofta i mikrovÄgsugn. Syftet med studien var att kunna ge en indikation pÄ om uppvÀrmning genom mikrovÄgor pÄverkar halten vitamin B12 i fÀrdiga kylda mÄltider. Detta gjordes genom litteratursammanstÀllning om vitamin B12 och mikrovÄgar samt genom bioassay med Lactobacillus delbrueckii.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktÀrer i film, samt att fÄ en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör Àmnet. DÀrefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berÀttarfunktioner, presenterats. Analysen Àr grundad i tvÄ frÄgestÀllningar och dess syfte har varit att ta reda pÄ musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berÀttandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nÀmnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rÄdgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas nÀrmaste omgivning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgÀngliga definitioner av aspergers syndrom och att det rÄder stor oenighet Àven kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstÄr som mycket flexibel i sin tillÀmning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen pÄverkar diagnosproducenternas blick för vad som Àr avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgÄng. Författarna tillÀmpar kategorin för att tolka och beskriva mÀnniskor.

Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, bÄde kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berÀttarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berÀttande och anammar en försvÄrande, gestaltande skriv- och lÀsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill sÀga betecknande det talade sprÄket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. PÄ ett liknande sÀtt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits frÄn en episk berÀttartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjÀlp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berÀttande, dÀr gestaltande former tar sig runt den muntliga sprÄktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan hÀr i ett nytt ljus och en del av dess pÄstÄdda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman.

VÄra stÀders boendemiljöer bÀr pÄ en historia och varje inslag Àr en del av vÄrt kulturarv. De bidrar till en kulturell och historisk förstÄelse och till en intressant stadsmiljö. Funktionalismens bostadsbyggande, omkring Är 1930-1960, utgör en stor del av Sveriges bostadsbestÄnd och dÀrmed Àr funktionalismens miljöer en betydande del av mÄnga stÀders stadsbild. BostadsgÄrdarna vid flerbostadshus frÄn denna tid Àr vÀl tilltagna och Àr gestaltade efter ett visst gemensamt stilideal. Detta kandidatarbete undersöker tanken bakom funktionalismens bostadsgÄrdar, hur de ser ut idag, problem som uppstÄtt sedan de anlades och hur de kan anpassas för dagens förÀndrade behov. Med utgÄngspunkt i en litteraturstudie ger arbetet en jÀmförelse av hur dÄtidens och dagens landskapsarkitekter ser pÄ gestaltning av boendemiljöer.