Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer pÄ entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spÄs fÄ en ljus framtid. Metod: Författaren har valt att inhÀmta primÀrdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus pÄ entreprenörskap. Detta för att fÄ sÄ bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestÄtt av entreprenörer, studenter och en organisation. TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har anvÀnt sig av bestÄr frÀmst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel. Empiri: Respondenterna i studien bestÄr av studenterna Paulina Larsson (17Är), MilionAbraham (27Är) och Daniel HÄkansson (25Är). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29Är) och Lennart Frimodig (43Är).

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

ÄndamĂ„let med detta examensarbete har varit att ta fram ett gestaltningsförslag för en cirkulationsplats i Uddevalla i linje med kommunens slogan HjĂ€rtat i BohuslĂ€n. Ett syfte har ocksĂ„ varit att utifrĂ„n ett BohuslĂ€nskt vĂ€xtmaterial skapa en attraktiv vĂ€gmiljö med mĂ„l att minska de skötselinsatser som i dagslĂ€get krĂ€vs. Litteraturstudier har genomförts och informationen har legat till grund för platsens utformning. HĂ€r Ă€r havsstranden den frĂ€msta huvudmiljön i förslaget och de vegetationstyper som ansetts mest relevanta för gestaltningen har stĂ„tt som inspirationskĂ€lla. Litteraturen har delats upp och riktats inom de omrĂ„den som ansetts mest vĂ€sentliga för utformningen. Skisser pĂ„ plats, fotografering och en mindre inventering har genomförts för ökad förstĂ„else av platsen. Resultatet blev en gestaltning med stenblock och svarttall som bas, en naturlik vĂ€gmiljö.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Inledning: Det har lÀnge varit viktigt att kartlÀgga de hygieniska riskerna i ett restaurangkök, men fÄ vet hur det ser ut pÄ hotellrum. KartlÀggningar har gjorts pÄ vad gÀster först lÀgger mÀrke till och stÀdningen Àr en av dem. FrÄgan Àr om man kan göra en HACCP-plan, Hazard Analysis and Critical Control Point för hotellrum.Syftet med studien var att undersöka och i förekommande fall avslöja den dolda smutsen som finns i nystÀdade hotellrum samt att undersöka om man kan göra en HACCP-plan för hotellrum.Metod och material: Bakterieprov togs för att kunna analysera vad som finns kvar nÀr rummet anses som rent. Tio mÀtpunkter har valts ut i rummet, provtagningen har skett pÄ fem hotell, tre rum pÄ varje hotell. För att kunna se den dolda smutsen i badrummen har en UV-lampa anvÀnts.Resultat: Proverna visar att sÀngklÀderna Àr relativt rena i jÀmförelse med fjÀrrkontroll, telefon och omrÄdena i badrummen.

Bakgrund: Traditionellt kÀnnetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer dÀrdet biomedicinska synsÀttet pÄ patienten som ett objekt har pÄverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vÄrdmiljön pÄ sjukhusen kan antas pÄverka patientens vÀlbefinnande ochhÀlsa. DÄ vÄrdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Äligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vÄrdmiljön pÄverkar patientens vÀlbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vÄrdmiljö och vÀrna omde estetiska aspekterna i vÄrdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Idag har mÄnga förskolor i Sverige en undermÄlig utomhusmiljö. Detta Àr nÄgot det förs en diskussion kring och som bland annat Skolinspektionen skrev en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn behöver en god miljö för att utvecklas och mÄ bra. I vÄrt examensarbete har vi utgÄtt frÄn en förskola dÀr personalen sÄg brister i sin gÄrd och dÀrefter tog det första steget mot en förÀndring genom att söka hjÀlp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter och experter pÄ utomhusmiljöer. I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning av en förskolegÄrd kan tas fram. I detta fall behandlas gÄrden för Rondellens förskola i Sundsvall. För att nÄ fram till ett vÀl anpassat gestaltningsförslag har vi arbetat efter tvÄ frÄgestÀllningar: ? Vilka kunskapsomrÄden och metoder kan vara till hjÀlp vid gestaltning av förskolegÄrdar? ? Hur kan ett omgestaltningsförslag för Rondellens förskolegÄrd utformas sÄ att gÄrdens lek- och pedagogiska vÀrden ökar? För att besvara vÄr första frÄgestÀllning gjordes till att börja med en litteraturstudie som behandlade förskolegÄrdar utifrÄn olika kunskapsomrÄden.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Vi har valt att inrikta oss pĂ„ den agila utvecklingen som Ă€mnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tĂ€nkande nĂ€r man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad pĂ„ den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom Ă€mnet grundar sig studien ocksĂ„ pĂ„ en enkĂ€tundersökning som har gjorts pĂ„ ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhĂ„llningssĂ€tt. Anledningen till varför vi har valt just detta Ă€mnesomrĂ„de Ă€r att vi har inom hela vĂ„r treĂ„riga utbildning studerat det agila förhĂ„llningssĂ€ttet och Ă€ven försökt att tillĂ€mpa samtliga agila metoder inom olika projekt.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstÄs i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsomrÄden samtgrundlÀggande fÀrdighetstrÀning som bÄde gÀller hur man anvÀnder media och hur medier kananvÀndas för att sprida budskap - i synnerhet till olika mÄlgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och vÀrderingar i samhÀllet. Mediekunskaperna igymnasieskolan Àr följaktligen en snÀv gestaltning av vad som föresprÄkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak Àven konstatera att kunskaperna i hög grad Àrinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

SAMMANFATTNING:Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. Betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting blir viktigt eftersom det pÄverkar den sociala praktiken i frÄga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det pÄverkar deras identitetsskapande. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att empiriskt undersöka hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestÄende av Ätta intervjuer.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

Den hÀr uppsatsen undersöker monomytens tvÄ inledande steg The Ordinary World och The Call to Adventure samt hur dessa kan gestaltas i digitala spel. Syftet Àr att fÄ insikt i hur spelmediet kan anvÀnda sig av de hÀr teorierna om berÀttelsestrukturer för att skapa mer engagerande upplevelser. För att undersöka problemomrÄdet konkretiserades teorierna i ett ramverk utifrÄn vilket en spelprototyp utvecklades och tvÄ redan existerande digitala spel analyserades. Prototypen jÀmfördes med de analyserade spelen för att undersöka pÄ vilket sÀtt teorierna om The Ordinary World och The Call to Adventure gestaltats. Undersökningen visade pÄ att spelmediet erbjuder en mÀngd olika sÀtt att gestalta teorierna pÄ och vilka för- och nackdelar dessa gestaltningssÀtt har.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mÄngfald med pedagogiskanvÀndbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna anvÀnda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet bestÄr av en bakgrundsstudie om biologiskmÄngfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken Àr idag en park som saknar mÄnga elementsom gynnar den biologiska mÄngfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fÀltskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element sÄ kanparken stÀrkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvÀndbar utformas de element som lÀggs tillför att barnen ska komma nÀra det de studerar ochsÄ att lek och lÀrande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlÀnkar tillbaka i historien genom att de förÀndringarsom gjorts inte radikalt Àndrar parkens karaktÀr.Parken fÄr en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lÀrande..

FÀrg anses livsviktig för den mÀnskliga organismen och en vital del av den helande trÀdgÄrden. En hÀlsotrÀdgÄrd ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella fÀrginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trÀdgÄrdsmiljö. Kromoterapi Àr en form av fÀrgterapi som anvÀnts sen 2000 f. kr.