Sökresultat:
1460 Uppsatser om Gestaltning med ljus och växter - Sida 21 av 98
JÀmstÀlld rörelse : genusperspektiv pÄ aktivitetsparker
Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett
genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande
aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.
Skapandet av en modernistisk trÀdgÄrd :
Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trĂ€dgĂ„rd" Ă€r resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestĂ€mde sig för att arbeta grĂ€nsöverskridande och dra nytta av varandras specialomrĂ„den för att skapa en vacker och hĂ„llbar trĂ€dgĂ„rd i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör pĂ„ Ăland..
"Forget-me-not": Ett nytt kammarmusikaliskt stycke för sÄng och cello
Syftet med rapporten Àr att undersöka hur skapandet av kompositionen ?Forget-me-not?, ett nytt kammarmusikaliskt stycke för duosÀttningen sÄng och cello arbetades fram och interpreterades. Detta skedde genom en explorativ metod och samarbete mellan mig som textförfattare/sÄngerska, en cellist och en kompositör som skrev materialet direkt för duon. Det kammarmusikaliska arbetet hade sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ aspekter som intonation, vibrato, interpretation och scenisk gestaltning. Det finns flera titlar för duosÀttningen, trots detta, verkar det inte finnas nÄgon forskning om kammarmusik för en sÄdan duo.
VÄrdandets rum
Under alla tider har mÀnniskan förmodat att miljön dÀr den sjuke vÄrdas Àr en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet Àr idag ett av fyra centrala begrepp inom vÄrdvetenskapen. Samspelet mellan mÀnniska, miljö, hÀlsa och omvÄrdnad ingÄr i ett flertal omvÄrdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vÄrdandets rum och hur det pÄverkar patientens vÀlbefinnande, kan det skapas vÄrdrum som har en miljö som Àr positiv för patienten, nÀrstÄende och vÄrdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten pÄverkas av miljön i vÄrdrummet dÀr denne vÄrdas.
En bild sÀger mer Àn tusen ord - En undersökning om barns bildskapande
Denna undersökning grundar sig pÄ erfarenheter dÀr jag sett att rita Àr en aktivitet som uppstÄr spontant i stort sett alla dagar pÄ förskolan och jag anser dÀrav att det Àr relevant för min profession att undersöka denna aktivitet nÀrmare. Syftet med undersökningen Àr att bidra med ökad kunskap om ritandet som spontan aktivitet och jag valde av den orsaken att rikta blicken mot vad, varför och hur barn ritar. För att undersöka aktiviteten ville jag Àven fÄnga pedagogers förhÄllande till- och avsikter med det spontana ritandet.
Resultatet av undersökningen berÀttar att dÄ barnen ritade som del av den fria leken var mÄlet för barnen att rita nÄgot förestÀllande. Resultatet visar Àven att det finns flera möjliga svar till varför barn ritar.
Parken Àr ditt vardagsrum : En attitydförÀndrande gestaltning med syfte att frÀmja renhÄllning i parkmiljöer
NedskrÀpningen i parkmiljöer Àr ett stÀndigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen HÄll Sverige Rent har inte kunnat motverka mÀnniskors sÀtt att inte ta ansvar för var de slÀnger sitt skrÀp. I detta examensarbete kommer nedskrÀpningsproblemet att studeras. Studien Àr en beskrivning av hur rumsliga element kan frÀmja renhÄllning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskÀnsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien Àr Vasaparken i VÀsterÄs, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskrÀpning. Som besökare under sommarhalvÄret möts man av en trÄkig syn dÀr skrÀp oftast hittas pÄ marken och inte i parkens tillgÀngliga papperskorgar.
Trivsel i ett passivhus-en kvalitativ undersökning om de faktorer som pÄverkar trivseln i en bostad
Att tillÀgna sig sin bostad Àr en viktig aspekt för att kunna kÀnna sig hemma i sin egen bostad.
Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfÀlt (material och detaljer,
axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungera
som mÄttstockar för hur vÀl en lÀgenhet gÄr att ta till sig. Uppsatsen utgÄr frÄn de sju
egenskapsfÀlten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Alla
bostÀderna i undersökningen Àr placerade i ett passivhus pÄ fastigheten Flaggskepparen 5 i VÀstra
Hamnen Malmö.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka egenskapsfÀlt som Àr viktiga för hur de boende
upplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer har
dÀrför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuter
lÄnga och genomförts pÄ plats i respondenternas lÀgenheter (alla utom en).
Skuggor och ljus : Anna Ankarcrona : ett konstnÀrsliv i början av 1900-talet
Den kvinnliga konstnÀren och hennes förutsÀttningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnÀrskap speglas. Tiden Àr det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltsÄ den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhÀllsstrukturers pÄverkan pÄ konstlivet och kvinnornas rum dÀr belyses. Uppsatsen beskriver ocksÄ ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete..
En digital kÀrlekshistoria
Kandidatarbetets syfte Àr att undersöka mötet mellan mÀnniska och medium genom att undersöka hur mÀnniskor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i flera tÀnkbara kunskapsfÀlt, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfÀlt prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen Àr relevant i förhÄllande till vÄrt Àrende..
Vireda skolgÄrd : för lÀrande och lek
SkolgÄrden Àr en plats för lek och aktivitet, sÄvÀl stillsam som livfull. Den anvÀnds pÄ raster och efter skoldagens slut. Men skolgÄrden kan anvÀndas Àven under lektionstid, i ett utomhuspedagogiskt syfte.
Detta Àr ett kandidatarbete om hur vi som landskapsarkitekter kan skapa förutsÀttningar pÄ skolgÄrdar sÄ att de kan utnyttjas bÀttre som ett utomhusklassrum under lektionstid. Med utgÄngspunkt frÄn mina samlade kunskaper i utomhuspedagogik, och barnens önskemÄl om vad skolgÄrden ska innehÄlla, har jag gjort en gestaltning över skolgÄrden pÄ Vireda skola..
En jÀmförande studie mellan Mental Ray och V-Ray
Flertalet nutida medier innehÄller datorgenererad tredimensionell grafik. Intresset och efterfrÄgan för denna typ av grafik, har gett upphov till utvecklandet av Ätskilliga datorprogram. Programmen innehÄller oftast en eller flera integrerade renderingsmotorer. Studien jÀmför renderingsmotorerna Mental Ray och V-Ray genom att diskutera deras skillnader i renderingstider, anvÀndarvÀnlighet och renderingskvalitet, vid simulering av realistiskt ljus. Det praktiska arbetet utfördes genom att rendera samma 3D-miljö med de tvÄ olika renderingsmotorerna.
Stuckaturboom : rapport för Axel KÄrfors kandidatexamensarbete i inredningsarkitektur & möbeldesign 2010
Inom inredningsarkitektur har utvecklingen av stuckaturornament, jÀmfört med annan form av ornamentik, varit förhallandevis stillastÄende efter modernismen. Jag vill leta efter ett nytt formsprÄk ? bortom den klassiska stuckaturen som avbildar prunkande grönska och druvklasar, och bortom den modernistiska stuckaturen som endast Àr understÀlld funktioner som att bygga in armaturer eller sprida ljus.PÄ sÄ vis vill jag, för mig sjÀlv och för andra, synliggöra möjligheter i stuckaturen som pÄ mÄnga sÀtt fallit i glömska. Möjligheter att skulptera och skapa helt unika stÀmningar i rum..
Sans Souci : utan bekymmer
Studieobjektet för detta kandidatarbete Àr Stortorget vilket Àr belÀget mitt pÄ Trossö i centrala Karlskrona. Staden Àr sedan 1600-talet starkt fÀrgad av en omfattande militÀr aktivitet, nÄgot som pÄverkat stadsbilden pÄtagligt. Detta Àr en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets Àr att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrÄn platsens roll som offentligt rum i staden. AvgrÀnsningen strÀcker sig till att omfatta Stortorget med dess nÀrmaste omnejd, dock sÀtts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.
Framtida idrottscentrum pÄ Norremark
Detta examensarbete ger ett förslag pÄ utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och omrÄde för Sandsbro AIK.Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsomrÄde utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀlls i denna rapport.Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett omrÄde samt en klubblokal utifrÄn de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport..
En vegetariska dag i veckan : En studie som utva?rderar gymnasieelevers insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch, samt deras upplevda delaktighet kring skollunchen i en skola i Umea? kommun.
Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.