Uppsatsen undersöker hur en kompositionsprocess kan se ut i arbetet med ett tvÀrkonstnÀrligt verk bestÄende av akustisk musik i kombination med elektroakustisk musik och videoprojektioner..

Kandidatarbetets innehÄll undersöker och diskuterar frÄgestÀllningen: ?Hur pÄverkas narrativet i en film genom att gestalta ljudet akusmatiskt??. Med hjÀlp av teorier och slutsatser frÄn filmteoretiker sÄ som Michel Chion, David Sonnenschein och Klas Dykhoff, har vi till kortfilmen Alla ljuger skapat en ljudlÀggning med fokus pÄ narrativa ljud utanför den rörliga bilden. VÄrt resultat syftar till att skapa grunden till en svensk standardisering av de existerande teorier och metoder för gestaltning av akusmatiska ljud i film. The content of this bachelor thesis examines and discusses around the question: ?How does the implementation of acousmatic sounds affect the narrative of a motion picture??.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som anvÀnds i sportartiklar idag bestÄr till största del av perfluorerade Àmnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hÀlsofrÄgor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och dÀrmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned pÄ ett kemiskt eller biologiskt sÀtt. De Àr ocksÄ biackumulerande och toxiska. PÄ grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mÀngd forskning utförts i ett försök till att ersÀtta dessa Àmnen mot mindre miljöfarliga.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Jag har skapat ett material i vÀvstolen och format det till en stor kokong. För att föra min arbetsprocess Ànnu ett steg har jag anvÀnt och experimenterat med fÀrg som aktiveras i ljus och lyser i mörkret, After glow *.Temat och ord jag arbetade mest omkring under projekttiden var bl.a. kokong, livet och hemligheter..

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstrÄla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spÀnnande och lekfull. Skolans system Àr ordnat, tydliga riktningar och har influenser frÄn klassiska skolor.Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta Àr glasad och riktar sig mot grönomrÄdet vilket var en utgÄngspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt pÄ natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en mÀnniska som omfamnar.PÄ motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad.

Mitt arbete handlar om att utveckla och ta fram ett koncept för en ny fristÄende offentlig toalett i staden. Att göra ett förslag dÀr toalettbesöket blir en upplevelse, inte bara ett behov. Det ska inte bara vara lÀttnaden av att hitta en toalett i tid, utan Àven av att hitta en fin toalett..

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen vÀrlden över, vÀcktes för flera Är sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett omrÄde i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmÄl. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgÄngspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och Àmnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall ocksÄ visa hur denna kosmiska hÀndelse har pÄverkat mÀnniskors liv i Siljansbygden fram till vÄra dagar. Projekt Meteorum har i dagslÀget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingÄ i denna geopark. Syftet med denna uppsats Àr att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? Àn.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra lÀnder, och vad denna gestaltning beror pÄ. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av Äret varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om sÄvÀl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mÀnskliga rÀttigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militÀra insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmÀnhet som tyder pÄ reaktioner och stÀllningstagande.

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.