Denna kandidatuppsats i informatik behandlar anvÀndningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har stÀllt sig frÄgan vilken pÄverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som stÀlls i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen pÄ offentliga arkiv och vad syftet Àr med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes en studie pÄ fyra skÄnska kommuner dÀr personer som pÄ olika sÀtt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder pÄ att de digitala arkivsystemens frÀmsta pÄverkan Àr en ökad tillgÀnglighet till det arkiverade materialet. HandlÀggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehÄller har fÄtt nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

Ett hot mot informationssÀkerheten i datorbaserade system kan vara att anvÀndarna har ett lÄgt sÀkerhetsmedvetande. För att kunna upprÀtthÄlla ett högt sÀkerhetsmedvetande i informationssÀkerhet sÄ krÀvs det kunskap. Det Àr viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- sÀkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina anvÀndare i informationssÀkerhet sÄ att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som Àr nödvÀndiga för att upprÀtthÄlla ett högt sÀkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nÄ sitt mÄl med den sÀkerhetspolicy och utbildning i informationssÀkerhet som ges till de anstÀllda.

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kÀnnetecknar ett framgÄngsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus pÄ systemupplÀgg för anbudslÀggare och upplevelse av anvÀndarvÀnlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet Àr de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgÄngsrikt e-auktionssystem. Studien pÄvisar Àven en relation mellan ett framgÄngsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § Àr en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrÄgningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrÄgningsunderlaget inneha den information som Àr nödvÀndig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrÄgningsunderlaget sÄ skall de uppstÀllda skall-kraven vara uppfyllda.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka temporÀr gestaltning pÄ musikfestivaler med utgÄngspunkt i Peace & Love-festivalen. Vid tillfÀlliga evenemang Àr det viktigt att estetik och funktion gÄr att förena, vilket landskapsarkitekter stÀndigt övas i. Genom en litteraturstudie och samtal med företrÀdare för Peace & Love-festivalen gjordes en undersökning. Litteraturen berörde musikfestivaler ur olika vinklar. Uppsatsen avgrÀnsades till att frÀmst beröra gestaltningen i mellanrummen mellan scener och större tÀlt. Litteraturstudien och samtalen med företrÀdarna lÄg som grund för ett program.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Med tanke pÄ att offentlig upphandling Àr ett mycket stort omrÄde, frÀmst med tanke pÄ dess ekonomiska vÀrde, Àr det viktigt att det finns en vÀl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen Àr att se hur marknaden för offentlig upphandling pÄverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att pÄverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen. Vi tog en initial kontakt med Svenskt NÀringsliv som gav oss information och hjÀlpte till med avgrÀnsningarna. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen kan sÀgas tillhöra en abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Valet gjordes att anvÀnda kvalitativ metod och dÀrmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med tvÄ personer frÄn kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. DÀrefter började vi jÀmföra teori med empiri.

Kvinnor utgör hÀlften av Sveriges befolkning och speglar dÀrigenom en stor del av samhÀllet och borde dÀrför finnas med i arbetslivet och skapa en jÀmn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnÀmnas som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet Àr jÀmstÀllt. JÀmstÀlldhet innefattar frÄgor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriÀr företagshierarkin osv. Offentlig sektor Àr den del av samhÀllets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsÀkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.