En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begrÀnsande. I min metod har jag utgÄtt ifrÄn en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt nÀr jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som vÀrden som gÄr att höja eller sÀnka. Möbelns nÀtverk av komponenter har tillÄtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nÀtverket stabilt Äter igen - programmet fÄr komma tillbaka men med en ny gestaltning..

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Syftet Àr att beskriva och analysera utformningen och tillÀmpningen av Balanced Scorecard i en sjukvÄrdsverksamhet samt studera huruvida modellen anvÀnds som ett mÀtsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvÄrdsverksamhet. Vi har utgÄtt frÄn sÄvÀl sekundÀrdata som primÀrdata för att erhÄlla relevant information till uppsatsen. PrimÀrdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehÄller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvÄrden.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i sÄ fall varför skiljer sig budgetprocessen Ät mellan ettaffÀrsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och Àldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affÀrsföretag ska upprÀtta budgetar. DÀremot skall kommuner och landsting upprÀtta budgetar varje Är. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig Ät mellan olika författare. Vi vÀljer att utgÄ ifrÄn följande moment i budgetprocessen: uppstÀllande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva budgetprocessen i ett affÀrsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de tvÄ organisationernas budgetprocesser.AvgrÀnsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har dÀrmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansrÀkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie pÄ ett affÀrsföretag och en offentlig organisation.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] Àr ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrÄn balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrÄn metodiken i balanserad styrning grundar sig företrÀdesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillrÀcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförstÄelse och insikt, vilket innebÀr att den vetenskapliga inriktningen pÄ arbetet Àr hermeneutiskt. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har anvÀnt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera förÀndringen i anvÀndningen av BSC samt eventuella avtryck som förÀndringen medfört i en svensk kommun. Metod: Vi valde kvalitativ metod dÄ information samlades in genom ett antal intervjuer vilka Àgde rum pÄ UtvecklingsnÀmnden i Helsingborgs Stad. Teoretiska perspektiv: Utformningen av den teoretiska referensramen har blivit resultat av vÄra studier av litteratur, forskningsrapporter, artiklar samt en stor del doktorandavhandlingar som behandlar Balanced Scorecard. Teori som var av intresse behandlade dels utformning och implementering, dels utvÀrdering och uppföljning av BSC. Empiri: I uppsatsens empiriavsnitt redovisas för data som erhÄllits frÄn genomförda intervjuer med personalen som arbetar pÄ UtvecklingsnÀmnden i Helsingborgs Stad samt vilka har varit involverade i BSC under en lÀngre tid.

En stor del av den natur som Äterfinns i tÀtorten Àr anlagd. VÀxtmaterialet kan dÀrför i mÄnga hÀnseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsÀttning för att den anlagda naturen i tÀtorten skall uppfylla tilltÀnkt funktion Àr att tillvÀxten pÄbörjas sÄ att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist Àr ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade vÀxter vilket leder till problem med etableringen. EtableringsbeskÀrning innefattar alla beskÀrningsÄtgÀrder som utförs för att underlÀtta vÀxtens etablering och starta tillvÀxten pÄ den nya vÀxtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskÀrning innebÀr att vid vÄrplantering beskÀra fjolÄrsskotten till 30-50% av ursprunglig lÀngd.

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet pÄverkat den offentliga sektorn. FöresprÄkarna för NPM hÀvdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjÀlp av idéer frÄn den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. KonkurrensutsÀttning samt offentlig upphandling har blivit ett sÀtt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje Är tjÀnster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hÀvdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dÄligt.

UtifrÄn tidigare forskning pÄvisas att den psykosociala ohÀlsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens grÀnser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Brist pÄ ÄterhÀmtning Àr en faktor som oftare nÀmns i samband med psykosocial ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning samt om det skiljer sig Ät gÀllande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per Är. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen Àr att alla ska kunna delta i upphandling pÄ samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att frÀmja deltagandet av SME-företag i upphandling sÄ Àr det fortfarande en liten andel som deltar. För att fÄ svar pÄ varför det fortfarande var brist pÄ anbud frÄn SME-företagen sÄ undersökte vi hur företagen uppfattade pÄgÄende och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begrÀnsades till omrÄdet livsmedelsupphand-ling.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget gÄr till ett omrÄde kallat ?HÄllbar tillvÀxt?, vilket frÀmst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken Àr till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och dÀrmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor stÀlls dock annorlunda krav pÄ projektÀgare, projektledare och andra intressenter som pÄ ett eller annat sÀtt Àr delaktiga i projektet.

FörÀndringar sker i alla typer av organisationer och Àr ofta en svÄr uppgift att genomföra eftersom det Àr en komplicerad process som pÄverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förstÄelse av förÀndringen. Lagen om offentlig upphandling Àr den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det Àr denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förÀndringsarbete med att byta affÀrssystem. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer under ett förÀndringsarbete i en kommunkoncern. Syftet Àr Àven att identifiera viktiga faktorer vid en förÀndring samt att utveckla en analysmodell för att förstÄ den process en kommun genomgÄr i ett förÀndringsarbete. FörstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förÀndringsarbetet.