Fysisk modell Àr ett Àr ett effektivt medel att översÀtta arkitektoniska koncept till konkret form - bÄde för den egna förstÄelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmÀnhet. Modellen Àr ett av de verktyg som stÄr landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom bÄde svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn pÄ modellbygge som tidsödande och svÄrtillgÀngligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillÀmpning uppmuntras av bÄde lÀrare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, pÄ grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

UmeÄ Àr en vÀxande stad som ligger lÀngs norrlandskusten. Kommunen har starka mÄl och ambitioner för att staden ska vÀxa de nÀrmaste 25 Ären. Kommunen planerar att komplettera ett omrÄde vid namn Berghem med 80-100 lÀgenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas pÄ nuvarande naturmark i sluttande terrÀng. Kvarteret ligger nÀra UmeÄ centrum och bara ett stenkast ifrÄn Berghems eget centrum.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser dÀr mÀnniskor vill vistas och kan mötas Àr en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i nÀrmare 50 Är arbetat för en stadsplanering som sÀtter mÀnniskan i fokus, och menar att ett socialt hÄllbart samhÀlle förutsÀtter mÀnniskovÀnliga stadsrum. Fyristorg Àr centralt belÀget i Uppsala stad och förutsÀttningarna för ett livligt stadstorg Àr mÄnga, men i dagslÀget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mÀnskliga aktivitet Àr lÄg. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att, utifrÄn Jan Gehls teorier kring levande och mÀnniskovÀnliga stadsrum, föreslÄ en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen Àmnar arbetet att svara pÄ frÄgestÀllningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för mÀnniskor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att frÀmja aktivitet och interaktion. För att förstÄ torgets förutsÀttningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , dÀr jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker pÄ platsen .

Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojÀmlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek pÄ offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska lÀnder och data har anvÀnts för Ären2000 ? 2010.Studiens syfte Àr att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik pÄverkar inkomstojÀmlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstÀmmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens pÄverkan pÄinkomstojÀmlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 lÀnder pÄverkas frÀmst avandelen fackförbundsanslutna och andel anstÀllda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som anvÀnts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant pÄverkan pÄ inkomstojÀmlikhet..

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till vÀrden för att underlÀtta en större organisationsförÀndring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stÀrka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mÄl. TvÄ grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förstÄelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gÀller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgrÀnser dÄ ledare frÄn olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnÀt vilka varit vÀrdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebĂ€r att patienter fĂ„r snabbare kontakt med sjukgymnast, fĂ€rre behandlingstillfĂ€llen, samt att arbetsbelastningen för lĂ€kare minskat. Även aspekter sĂ„ som att sjukgymnaster inte hade tillrĂ€ckligt med sjĂ€lvförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkĂ€t anvĂ€ndes. EnkĂ€terna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens lĂ€ns landsting.

Upphandlingsförfarandet Àr inte nÄgon enkel sak, en upphandling mÄste följa bÄde svensk lagstiftning och EG-rÀtten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundlÀggande principer som utgör lagstiftningen bygger pÄ en vilja att all upphandling ska ske pÄ marknadens villkor och att det Àr pÄ sÄ sÀtt de mest optimala förutsÀttningarna ges. PÄ senare Är nÀr principen om en hÄllbar utveckling fÄtt en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att stÀlla miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, nÄgot som inte Àr helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhÀllet gÄr meningarna isÀr om vilka miljökrav som faktiskt kan stÀllas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns mÄnga faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte stÀlls vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nÀmna nÄgra.

Sverige har lÀnge haft en god kultur av öppenhet i den offentliga sektorn tack vareoffentlighetsprincipen. Men med allt större tekniska framsteg och ökade krav pÄ datatillgÀnglighetrÀcker den klassiska öppenheten inte lÀngre till. Det finns redan mycket intressant offentlig data iSverige, men i de flesta fall Àr den antingen sparad i format som Àr svÄra att avlÀsa digitalt eller fördyr att anvÀnda.I denna uppsats undersöks hur ett API kan utvecklas, anvÀndas och integreras med andra API:er föratt öppna upp ovan nÀmnda data pÄ ett bÀttre sÀtt och göra den mer tillgÀnglig för potentiellaanvÀndare. Vidare undersöks ocksÄ PSI-direktivets egentliga nytta och hur det tillsammans medoffentlighetsprincipen kan bidra till den nya öppenheten. Med koppling till denna uppsats har Àvenen prototyp utvecklats för att ge exempel pÄ hur man kan kombinera olika API:er för att visualiserageografisk data samt hur ett API kan byggas ovanpÄ visualiseringen för att göra denna data mertillgÀnglig..

Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible. The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.