Satsningar pÄ en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan pÄ sikt ge sociala, hÀlsomÀssiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat vÀlbefinnande och minska stress hos sÄvÀl patienter som personal pÄ sjukhus. Arbetets syfte Àr att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen pÄ ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta Àldre och funktionsnedsattas behov av tillgÀnglighet, dÀr mÄlsÀttningen Àr att gestalta en vilsam, lÀkande miljö för bÄde patienter, anhöriga och personal pÄ sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för ÄterhÀmtning och hÀlsa. Gestaltningsaspekter att ha i Ätanke vid utformning av utemiljöer för Àldre och sjuka har sammanstÀllts dÀr tillgÀnglighetsanpsassning och medveten vÀxtgestaltning Àr central.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anstÀlld i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vÀnsterrörelser dÀr man arbetar utifrÄn en lÄngtgÄende kritik av olika systemorÀttvisor. FrÄgestÀllningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstÄnd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motstÄndet blir, hur socialarbetare förhÄller sig till den eventuella konflikt som detta motstÄnd leder till och hur det pÄverkar identitet/sjÀlvbild att vara i motstÄndsposition. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett maktperspektiv pÄ motstÄnd med hjÀlp av teorier om identitet kopplat till motstÄndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhÀllet. Resultatet Àr att personer som Àr aktiva inom en utomparlamentarisk vÀnsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvÀgningar kring vilka motstÄndshandlingar de utför, och hur mycket de berÀttar pÄ sitt arbete om sin politiska aktivism..

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.

Hur och varför man upplever en viss frÄga eller ett land som ett hot förÀndras över tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn svenskt officiellt hÄll kan spÄra en diskursÀndring vad gÀller hotbilden frÄn Ryssland. Ytterligare frÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr hur diskursen har Àndrats och hur man kan förklara dessa förÀndringar. UtifrÄn ett sÀkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar betrÀffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbÀttra regelsystemet för att bÀttre uppnÄ syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I bÄda direktiven har det tillkommit bestÀmmelser om anvÀndningen av ramavtal samt bestÀmmelser om de bÄda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrensprÀglad dialog. I dessa nya bestÀmmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehÄller skrivningen att de upphandlande enheterna inte fÄr anvÀnda det aktuella förfarandet pÄ ett sÀtt som hindrar, begrÀnsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hÀmtad frÄn konkurrensbegrÀnsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsomrÄde, vilket gör att annan kompetens fÄr stÄ tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt Àr det önskvÀrt, ibland kan det till och med krÀvas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i sÄ kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera pÄ vad de gör bÀst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra nÄgot utöver det som parterna skulle kunna Ästadkomma pÄ egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvÀrderar resultaten av lÄngsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som anvÀnds för att ingÄ ett sÄdant projekt.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet Àr att förstÄ offentlig sektor genom att fokusera pÄ en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, nÀrmare bestÀmt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förÀndringar som skett inom offentlig sektor de senaste Ären, och dels genom att ta del av berÀttelser frÄn aktörer med olika perspektiv frÄn förskolans vÀrld. De olika aktörerna Àr förÀldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrÄn ett narrativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr deras subjektiva berÀttelser om förskola har stÄtt i fokus.

Inom offentlig sektor och sÀrskilt sjukvÄrdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar pÄ ledarskapet. Man kan sÀga att tre nivÄer dÄ samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare fÄr ofta en nyckelroll i förÀndrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget Àr av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus pÄ vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region SkÄnes sjukvÄrdsverksamhet.

Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.

Titel: Lantisen som blev partiledare och nÀringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstÀderna, Stockholm, Göteborg och Malmö frÄn Ären 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgÄr ifrÄn stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förvÀntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrÄn tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och jÀrnlady. DÄ medierna Àr en viktig arena för politisk kommunikation Àr det av vikt att Àven titta pÄ den politiska kommunikationens system utifrÄn ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.