....

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

Laura Mulvey was the first to suggest that women and men have different positions on the screen; men drives the plot forward, and the women are objects of masculine desire and lust.The purpose of this report was to look at and compare the two characters from the 70?s - and 80's with two characters from the 00?s - and 2010?s to gain a deeper understanding and insight into how female action heroes are presented. This will be done with the help of the questions; How is the female action heroes that are analyzed in the paper?What are the differences and similarities between the past and the present-day action heroes? Just how stereotypical are the women in their genre? The four female action heroes that were analyzed were; Princess Leia Star Wars, Sarah Connor Terminator and Lisbeth Salander Men Who Hates Women and Katniss Everdeen The Hunger Games.The four female action heroes were analyzed based on Rikke Schubarts categories (Moderarketypen, Amazon, Dotterarketypen, Ha?mnerskan and Dominatrix), the character's personal development, the character's violence and the reason for the character's.Characters from the past were more often presented as more uncertain and fragile than the modern confident characters. The female action heroes of modern times was more independent, strong, and in no need of a man in comparison with contemporary female action heroes.

Satsningar på en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan på sikt ge sociala, hälsomässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat välbefinnande och minska stress hos såväl patienter som personal på sjukhus. Arbetets syfte är att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen på ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta äldre och funktionsnedsattas behov av tillgänglighet, där målsättningen är att gestalta en vilsam, läkande miljö för både patienter, anhöriga och personal på sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för återhämtning och hälsa. Gestaltningsaspekter att ha i åtanke vid utformning av utemiljöer för äldre och sjuka har sammanställts där tillgänglighetsanpsassning och medveten växtgestaltning är central.

Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med det här examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönområden. Målet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sådan medborgarsamverkan kan gå till. Analysen av och erfarenheterna från kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lärde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönområden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjälp av väl genomtänkta underhållsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönområden som någonting mer än bara skötsel och underhåll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter både i planering och underhåll, alltså att gestalta genom att förvalta.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär..

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering.

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.