I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.

Teknomedia Àr ett utvecklingsbolag för nya medier inom Norrköpings Tidningars koncern. Teknomedia producerar bland annat produkt? och företagspresentationer, reklamfilm samt webblösningar. De har Àven utvecklat Edge som Àr ett publiceringsverktyg för enkel publicering av webbsidor.Under 2005 kommer en lokalTV?kanal att startas av Norrköpings tidningar som ett komplement till morgontidning och webb.

Detta projekt har gÄtt ut pÄ att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende pÄ belysning, uppvÀrmning och motordrift.Belysningen Àr i form av:Yttre omrÄdesbelysning, monterade dels pÄ stolpar och dels pÄ fasadInre belysning i verkstÀder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskÀllor och styrningar faststÀlldes, detta för att optimera energiÄtgÄngen.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvÀrmning har segregerats och mÀtningar har genomförts varefter vissa förbÀttringsÄtgÀrder har vidtagits. Vi har hÀr sammanstÀllt tidigare givna data samt gjort egna mÀtningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag pÄ förbÀttringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende pÄ dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen BerggÄrden tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag pÄ nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler pÄ besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blÄsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberÀkningar visar goda förutsÀttningar för investeringar och dÀrmed en energisnÄlare drift..

Detta examensarbete bestÄr av ett gestaltningsförslag till VÄrdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. SjÀlva entrén tillhör landstingets sÄ kallade ?övriga ytor?. Entrén Àr Àven entré till nÄgra övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristÄende.

Intervjuer med kunniga pÄ AIS-omrÄdet har utförts parallellt med en enkÀt riktad till aktiva befÀl ute till sjöss. Detta i syfte att ta reda pÄ dels hur detta hjÀlpmedel bör anvÀndas vad avser antikollision, dels hur det faktiskt anvÀnds i praktiken.AIS, Automatic Identification System, Àr ett informationsdelningssystem som hjÀlper fartyg att navigera sÀkert genom att sÀnda ut egen navigationsdata och samtidigt ta emot motsvarande information frÄn andra fartyg. Systemet nyttjas Àven som informationssystem för landbaserade stationer sÄsom VTS-centraler och kustbevakning.Undersökningen har engagerat och visat att expertisen anser att AIS, i mÄnga avseenden, Àr ett bra och anvÀndbart hjÀlpmedel som bör komplettera övrig utrustning vid bedömning om kollisionsrisk. Vidare visar enkÀten att ARPA-systemet, trots vissa inneboende brister, tillmÀts större förtroende Àn AIS och AIS-vektorer anvÀnds dÀrför sparsamt. EnkÀten visar Àven att en stor del av de aktiva inte Àr frÀmmande för att göra avsteg frÄn sjövÀgsreglerna emedan expertisen i huvudsak avrÄder frÄn sÄdant..

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

De sista 90 Ären har omkring 35 poliser dödats i tjÀnsten i Sverige, varav 2 stycken de sista Ären. De flesta av dessa har skjutits ihjÀl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. FrÄn Är2000-2006 var 7344 poliser borta frÄn jobbet en dag eller mer p.g.a. vÄld eller hot om vÄld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser frÄn utryckningsenheten och elever frÄn polisutbildningen ser pÄ ett av det materiella skydd som ska skydda dem frÄn en del av detta nÀmligen polisens skyddsvÀst.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa mÀn och kvinnor i sÄng, om sÄngpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ sÄngpedagoger; en man och en kvinna, samt med tvÄ av deras respektive elever. Studien visar att sÄngpedagogerna vÀljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlÀrning Àn om fysiska olikheter. Samma övningar anvÀnds för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.