Ett flertal vanliga orsaker till hÀlsostörningar hos hÀst (t.ex. fÄng och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hÀsten hÄlls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. MÄnga hÀstÀgare har, ofta pÄ grund av bristande kunskap, svÄrt att korrekt kunna bedöma sina hÀstars hull. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att dels beskriva och jÀmföra nÄgra vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur anvÀndbara dessa metoder Àr för den enskilde hÀstÀgaren, eftersom det ju Àr denne som har ansvaret för hÀstens dagliga skötsel och vÀlmÄende.Hullbedömning (Body Condition Score) innebÀr att man genom palpation av olika kroppsomrÄden dÀr hÀstar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depÄer av underhudsfett hÀsten har. Varje omrÄde fÄr en hullpoÀng utifrÄn hur fettfyllt det Àr, och frÄn dessa delpoÀng berÀknas hÀstens totala hullpoÀng.

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr fem musiklÀrare pÄ högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning dÀr digitala verktyg har anvÀnts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar Àven upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lÀrarna berÀttar att de har upplevt i samband med undervisningen.Resultaten visade att mÄnga av lÀrarna anvÀnde liknande arbetssÀtt som kretsade kring anvÀndandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning anvÀndes frÀmst för att dokumentera elevers fÀrdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgÀnglig utrustning. Som fördelar nÀmns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behÀrskar instrument..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

 PÄ ABB i Ludvika tillverkar man en mÀngd produkter för högspÀnningsanlÀggningar. En av dessa produkter Àr ventilavledare. Ventilavledaren Àr en sÀkerhetsapparat som ska skydda övrig utrustning mot förekommande överspÀnningar. Ventilavledarna som tillverkas i Ludvika Àr gjorda för system frÄn 52kV upp till 800kV, vilket Àr den högsta spÀnningen som anvÀnds i vÀrlden idag. Idag finns tvÄ varianter av ventilavledare en med porslinisolant och en med polymerisolant.

I den hÀr uppsatsen diskuteras grÀnsdragning mellan de ersÀttningsrÀttsliga systemen inom sjörÀtten och miljörÀtten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan anvÀndas dÄ utslÀpp av en farlig substans har skett nÀr fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sÄdana substanser som Àr specialreglerade i sjölagen, nÀmligen bestÀndiga mineraloljor, och andra farliga substanser som Àr oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillÀmpningsomrÄde, ansvarssubjekt, ersÀttningsgilla skador samt möjligheten till begrÀnsning av ansvaret.

hur svÄrt kan det vara att Äterskapa samma ljudbild och kÀnsla som pÄ den skiva som du tycker att lÄter bÀst Àven om du inte har tillgÄng till exakt samma utrustning och lokaler? En stor del av varför jag tycker att en skiva Àr bra Àr ljudbilden. Det lÄter kanske banalt men ta till exempel den svenska dödsmetall-scenen i slutet av 80-talet och början 90-talet. BÄde Entombeds Left Hand Path (1990) och Dismembers Like An Everflowing Stream (1991) har det vÀlkÀnda Sunlight-soundet som Àr en ljudbild som band i dödsmetall-genren Àn idagförsöker Äterskapa. Under fem utspridda dagar spelade vi in sex stycken av mina egenkomponerade lÄtar och genom gedigen efterforskning ville vi försöka Äterskapa samma kÀnsla och ljudbild spm pÄ skivan by The Grace of God av The Hellacopters.

En ny sportbil hÄller pÄ att tas fram, men bilen Àr fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet gÄr ut pÄ att skapa en teknisk illustrationen som informerar mÄlgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak pÄ tvÄ delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behÄlla betraktarens intresse samt tydligt visa rÀtt materialkÀnslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande Àr i ritningsstadiet har ingen tillgÄng till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gÄtt ut pÄ att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Det hÀr examensarbetet handlar om minneslundar för sÀllskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbÀttrad gestaltning av en befintlig minneslund men ocksÄ till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanstÀllt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger pÄ litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den hÀr platsen och att den inte var helt uppskattad och det var dÀrför jag valde det hÀr Àmnet.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebÀr inte bara en förÀndrad byggprocess utan Àven förÀndrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar pÄ arkitekten och gestaltningsprocessens förÀndrade förutsÀttningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrÄn ett förbestÀmt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska vÀrden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingÄr i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till fÀrdig produkt i form av lÀgenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i tvÄ plan.

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av mÄnga som trÄkig och svÄr. Ett sÀtt att försöka göra fysiken bÄde roligare och mer begripbar Àr att anvÀnda en av fysikens fundamentala arbetssÀtt, laborationer. Ett modernt sÀtt att laborera kan vara att anvÀnda dataloggers, en mÀtvÀrdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av vÀrdetabeller och grafer. Med hjÀlp av elevenkÀter och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda pÄ vad lÀrare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillÄter och om man som lÀrare Àr beredd att lÀgga ned den tid som krÀvs för att behÀrska utrustningen.

Det sÀgs ibland att mÀnniskan kan tala hundra olika sprÄk men endast anvÀnder ett? Genom att arbeta multimodalt, det vill sÀga genom att gestalta vÄrt examensarbete med hjÀlp av olika uttryckssÀtt, arbetar vi pÄ det sÀtt som vÄra huvudÀmnen, Barndoms- och ungdomsvetenskap och Kultur, medier och estetik, föresprÄkar. HuvudÀmnenas grundsyn Àr likartade och gemensamma nÀmnare för dessa Àr bland annat intresset för hur kunskap och mening skapas i sprÄkliga sammanhang. Inom bÄda huvudÀmnena arbetas det mycket med det vidgade sprÄkbegreppet. BÄda huvudÀmnena bygger pÄ det sociokulturella perspektivet som innebÀr att mening skapas i ett sammanhang och att man lÀr i den kontext man ingÄr i.

RFID-tekniken har under de senaste Ären uppmÀrksammats allt flitigare av företag som tror sig ha anvÀndning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken Àr tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att mÄnga sÄdana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister Àr starkt varierande.Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmÀrksammats av de företag inom denna kategori som redan idag anvÀnder tekniken. Arbetet har bestÄtt av intervjuer av ett antal sÄdana företag och Àven av leverantörer av RFID-utrustning.De företag som ingÄr i undersökningen inte upplevt nÄgra av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det krÀver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem..

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..