Sök:

Sökresultat:

1877 Uppsatser om Gestaltning,mćlgrupp,utrustning,stadsmiljö,Gävle,skolgćrd - Sida 23 av 126

Anskaffning av tjÀnstehundar inom polisen

Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjÀnstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lÀmpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som stÀlls pÄ hundarna, hur de lÀmplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lÀmpliga. Arbetet handlar Àven om fodervÀrdar och hur viktigt det Àr att fÄ tag pÄ bra fodervÀrdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns nÄgon statistik över kassering av hundar Àr ett stort problem och nÄgot som Àr under bearbetning..

Test-retest reliabiliteten i balanstesterna Unilateral stance, Limits of stability och Rhythmic weight shift

MÀnniskans balanssystem kan beskrivas utifrÄn tre delkomponenter, det vestibulÀra, det visuella och det somatosensoriska systemet. En rad olika skador och sjukdomar som pÄverkar dessa system stör dÀrmed ocksÄ balansen. Balansstörningar kan verifieras med hjÀlp av funktionella tester eller teknisk utrustning. DÄ teknisk utrustning anvÀnds Àr det vanligt att instrument utnyttjas med kraftplattor i syfte att mÀta det posturala svajet hos patienterna. Vid balansutvÀrdering Àr det viktigt att de instrument som anvÀnds Àr validitets och reliabilitetstestade.

FantasivÀrlden Jhax

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivÀrldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivÀrldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att lÀsa om fantasi och lek. Jag tittar nÀrmare pÄ andra konsthantverkareoch konstnÀrers fantasivÀrldar och drar kopplingar till filmers fantasivÀrldaroch sagor för att jÀmföra innehÄllen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver Àven om hur min gestaltning har vÀxt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gÄng..

Pixar och dess metoder. En gestaltning av Emil i Lönneberga

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

Vad finns, vad behövs och vad kan förbÀttras? ? nÄgra skolors hÀlsofrÀmjande miljö.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan Àven hÀr i Sverige. En försÀmrad kosthÄllning samt en ökad fysisk inaktivitet Àr tvÄ centrala orsaker till detta vÀxande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn Àr överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling Àr mycket viktigt för barns hÀlsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och nÀringsriktig skolmÄltid innehÄllande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv ÄtgÀrd för att förbÀttra barns kosthÄllning.

Hybridskulpturer : gestaltningar med ljus och vÀxter i offentlig miljö

Arbetet handlar om hur vÀxter och ljus kan förenas till en helhet i permanenta konstnÀrliga gestaltningar ? hybridskulpturer ? i offentlig miljö. Konceptet med vÀxter och ljus dÀr alla bestÄndsdelar samverkar och bildar en helhet, en slags levande organism, utvecklas i tvÄ gestaltningsuppdrag: Genius Loci vid Kv Caroli i Malmö och Insight Out pÄ Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. FrÄgestÀllningarna tar upp platsens betydelse, stÄndort och vÀxtval, vilka andra komponenter som krÀvs förutom vÀxter och ljus, vilken hÀnsyn som mÄste tas till uppdragsgivarna och till anvÀndarna, vilka teoretiska och praktiska utmaningar man stÀlls inför samt hur man med bÄde vÀxter och ljus kan förstÀrka dynamiken i gestaltningarna. Syftet Àr att ge en sÄ heltÀckande bild som möjligt av designprocessen kring Genius Loci samt delar av det praktiska arbetet med det pÄgÄende genomförandet av verket.

Varför tvÀttar vi inte vÄra hÀnder? En litteraturstudie om bidragande orsaker till att sjukvÄrdspersonal brister i vÄrdhygien och aseptik

The purpose of this literature review is to visualize the contributing factors of insufficient hygiene routines and incorrect aseptic handling. The literature review contains ten scientific articles from England, USA, Italy and Sweden, and related literature. Factors causing the problem are presented as four themes, the most reoccurring in our material are lack of time, knowledge/education, equipment and attitudes/motivation..

Att informera med endast bilder : Är det möjligt eller behövs kompletterande information?

Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det Àr möjligt att utforma lÀttförstÄtt studieunderlag för anvÀndning pÄ SFI, genom att bara anvÀnda bilder. Förutom gestaltning mÄst mÄlgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, dÄ olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och dÀrför inte kunde anvÀndas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa mÄlgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, dÀr Àven lÀraren fick en roll i berÀttandet..

Gestaltning av hÀlsofrÀmjande taktrÀdgÄrd i sjukhusmiljö

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar och taktrÀdgÄrdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgÄrd pÄ ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolÀr sjukdom.Bakgrund: HÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vÄrd och kan frÀmja den fysiska, psykiska och emotionella hÀlsan. MÄnga stÀder har under de senaste Ärtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med taktrÀdgÄrdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus Àr ofta byggda pÄ höjden, inte sÀllan finns tak och atriumgÄrdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och nÀrstÄende om de utformas för att bli gröna hÀlsofrÀmjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom omrÄdena hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrd, bipolÀr sjukdom och takodling, taktrÀdgÄrd, tillsammans med enkÀt till avdelningen och inspirationsresor till atriumgÄrd och takodling har anvÀnts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar pÄ vilka komponenter som bidragit till att det gÄr att förena riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar med riktlinjer för taktrÀdgÄrdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsÀttningar och delvis efter mÄlgrupperna.

En skyttegravsutbildning för glesbygdspoliser : Nationell bastaktik

Syfte med vÄrt arbete var att undersöka hur polismyndigheterna utbildar i Nationell bastaktik och hur de arbetar med mental trÀning och mental förberedelse efter genomförd utbildning. För att komma fram till vÄrt resultat gjordes en en-kÀt som skickades ut till utbildningsansvarig pÄ samtliga polismyndigheter. En av vÄra slutsatser Àr att efter genomförd utbildning kÀnner mÄnga poliser att de har fÄtt ett högre sÀkerhetstÀnkande och dÀrmed kÀnner de sig tryggare i sin polisroll..

Hur en app kan go?ra ett museibeso?k mer attraktivt : Hur en mobil applikation kan skapa merva?rde till ett museibeso?k

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Journalistikens Beskrivningsmakt : en komparativ studie om gestaltningen av riksdagspolitiker vid riksdagsval

Aldrig tidigare har Moderaterna gÄtt in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina hÀnder och sedan kommit ur den med makten kvar i nÀvarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankestÀllare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval pÄ löpande band sedan Är 1911. Tanken om att medierna starkt pÄverkar oss medborgare till att tycka och tÀnka pÄ ett sÀrskilt sÀtt ruckade genast igÄng planer pÄ att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik portrÀtteras i svensk dagspress.

Skötsel som gestaltningsförutsÀttning

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon, klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.

En digital kÀrlekshistoria

Kandidatarbetets syfte Àr att undersöka mötet mellan mÀnniska och medium genom att undersöka hur mÀnniskor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i flera tÀnkbara kunskapsfÀlt, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfÀlt prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen Àr relevant i förhÄllande till vÄrt Àrende..

Publikationernas utveckling

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->