Det hÀr Àr en studie i hur vi kan utveckla de smÄ, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer anvÀndbara. Jag har studerat fyra smÄ, centralt belÀgna, offentliga platser i Malmö. TvÄ av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en lÄg grad av aktivitet förekommer pÄ de andra tvÄ. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer pÄ platserna, av hur offentliga platserna egentligen Àr och möjligheten för appropriation pÄ platserna. Med utgÄngspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med lÄg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel pÄ hur de smÄ, urbana, offentliga platserna kan göras mer anvÀndbara.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka prevalensen av obstruktiva problem frÄn de övre luftvÀgarna hos svenska travhÀstar vid maximal anstrÀngning. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en ny typ av utrustning dÀr man kan endoskopera hÀstar under maximalt arbete pÄ en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi pÄ rullmatta varit enda sÀttet att undersöka hÀstar under anstrÀngning, men tack vare ny teknik Àr det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hÀsten normala tÀvlingsförhÄllanden. I studien ingÄr 110 varmblodiga travhÀstar som sökt för missljud frÄn de övre luftvÀgarna, nedsatt prestation eller bÄda delarna. HÀstarna undersöktes med endoskopi, bÄde i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jÀmförts.Diagnostiska bilder har erhÄllits frÄn samtliga hÀstar och dÀrmed kan prevalensen berÀknas i den undersökta populationen.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Idrott bidrar till vÀlbefinnande och för med sig mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskor. Dock har idrotten Àven en baksida dÀr fotbollen Àr speciellt drabbad av ordningsstörningar i form av slagsmÄl, hot och antÀndning av bengaliska eldar.Medier uppmÀrksammar och rapporterar om fotbollens problemomrÄden och det gÄr att lÀsa om dessa ordningsstörningar i kvÀllstidningarna.Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning kvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om bengaliska eldar i samband med allsvensk fotboll samt vad som Àr utmÀrkande i rapporteringen. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har studien sökt svar pÄ vad som kÀnnetecknar rapporteringen av bengaler i de bÄda tidningarna.Uppsatsen teoretiska ramverk bestÄr av tidigare presenterad forskning samt tre teorier med fokus pÄ gestaltning och framstÀllning. De tre teorierna Àr gestaltningsteorin (framing), kognitiva scheman och attributdagordning. Uppsatsens syfte samt frÄgestÀllningar tar avstamp i dessa tre teorier.För att genomföra en kvantitativ undersökning samlades 98 stycken artiklar in och kodades i ett kodschema i SPSS.

Fingeravtryck har anvÀnts som bevisning i det svenska polisarbetet i nÀstan 100 Är. Trots nya uppfinningar och tekniska framsteg sÄ ser fingeravtrycksförfarandet likadant ut fortfarande. Hur ser framtiden ut? Kommer en eventuellt ny DNA-lagstiftning att överta fingeravtryckets betydelse, eller kommer fingeravtrycket i och med nya tekniker som till exempel skanning att utveckla och stÀrka betydelsen av att ta fingeravtryck?.

Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.

Effektbelysning i trafikmiljö Àr ett nytt angreppssÀtt i strÀvan mot Nollvisionen, som Àr utgÄngspunkten för trafiksÀkerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent av de statliga belysningsanlÀggningarna har nÄtt sin tekniska livslÀngd samtidigt som kraven pÄ kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i moderna belysningsanlÀggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband mellan visuella kvaliteter och trafiksÀkerhet och den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka trafiksÀkerheten. Uppsatsen avgrÀnsas till belysningsanlÀggningar i storskaliga trafikmiljöer och behandlar exempel pÄ trafikplatser och vÀgbroar i Sverige och Danmark. För att fÄ en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanlÀggningar genom samtal med de involverade ljusdesignerna.

Syftet med detta arbete Àr att titta nÀrmare pÄ ifall att om allmÀnheten vet om att de ev. kan bli filmade av polisbilar och det pÄverka preventivt i syfte att stÀvja brottsliga handlingar. Hur mÀnniskors integritet pÄverkas samt instÀllningen till att bli filmade kommer vi ocksÄ att försöka svara pÄ i detta arbete. Vad Àr allmÀnhetens syn pÄ kameraövervakning?.

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

1 MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING ELIN KELLERSSON Kellersson E, JĂ€mförelse av andningsmuskelstyrke mĂ€tning pĂ„ ny utrustning. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2012. Svaghet i andningsmuskulatur Ă€r vanligt hos neuromuskulĂ€rt sjuka, lungsjuka och hos vissa patienter som behandlas med steroider. Vid neuromuskulĂ€ra sjukdomar utgör en progressiv försvagning av andningsmusklerna (frĂ€mst diafragman) det allvarligaste hotet mot överlevnad. Andningsmuskelstyrkan kan mĂ€tas med hjĂ€lp av en spirometer, dĂ€r det maximala inspiratoriska trycket (PI max) och det maximala exspiratoriska trycket (PE max) mĂ€ts med hjĂ€lp av tryckreceptorer vid en pnemotachograf.

Polisens yrke innebÀr bl. a. obekvÀma arbetstider, mycket stillasittande, stress och pÄfrestande för kroppen att bÀra pÄ 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohÀlsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmÄga gör att mÀnniskan kan lÀttare hantera dessa situationer.

Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.

Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Det hÀr arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjÀnster Àr möjligt att konkretisera och applicera i planerings-och gestaltningsarbeten. MÄlet med arbetet var att skapa ett gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus pÄ partikel- och bullerreglering med vegetation. De frÄgestÀllningar som har besvarats i arbetet Àr: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjÀnsterna partikel- och bullerreglering och Àr den tillgÀngliga kunskapen om reglerande ekosystemtjÀnster idag tillrÀckligt konkret för att vara applicerbar i ett gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats pÄ forskning för gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmÀnna gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsÀttningar för projektet sammanstÀllts. Resultaten frÄn forskningen, de allmÀnna principerna och de specifika kraven och förutsÀttningarna, har sedan prövats i gestaltningsförslaget. Resultatet frÄn gestaltningsarbetet visar att den tillgÀngliga kunskapen om reglerande ekosystemtjÀnster Àr tillrÀckligt konkret för att kunna appliceras i en gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjÀnster och den litteratur som konkret beskriver hur man bör gÄ till vÀga vid luft- och bullerreglering med vegetation.