Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrämmer. Därför måste jag närma mig den.I mitt examensarbete närmar jag mig kroppen från två håll; genom ett konstnärligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet närmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas människans förhållande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Syftet med detta gestaltande arbete är att ta reda på hur skiktlimning fungerar i skolundervisningen och vilka möjligheter som finns för att integrera den mer i skolan. Syftet är också att bidra med kunskap om tekniken till andra lärare. Detta är ett gestaltande examensarbete. Tre olika produkter tillverkades med hjälp av skiktlimning. Processen dokumenterades så att lärare och elever ska kunna använda dem i slöjdundervisningen.

Arbetet innehåller både en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..

Arbetet innehåller en skriftligt och gestaltande del.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmåga i inglasade miljöer. Hur det är möjligt att använda dagsljuset i samverkan med växtlighet samt färg, form och textur hos miljöns fysiska element för att påverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum är påtagligt närvarande, något som inte går att ta på men på samma gång kan dess strålar ibland uppfattas närmast som materia. Ljuset är variationsrikt och en avgörande förutsättning för visuell gestaltning. I det här arbetet har jag fått använda mig av synsinnet som ett mätinstrument genom att visuellt utvärdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i några inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har även kvantitativa mätningar av ljusets styrka gjorts.

Arbetet innehåller både en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Syftet med studien är att beskriva och bidra till en förståelse av sju kvinnliga elevers uppfattningar om dansens betydelser. De två frågeställningar studien utgår ifrån är; Vilka betydelser tillskriver eleverna uttrycksformen dans? Hur kan dessa betydelser förstås ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv? Med dans i denna studie avser jag scenkonstnärlig dans såsom den beskrivs i dansestetiska programmets utbildningsmål (Skolverket, 2011). Genom kvalitativa skriftliga intervjuer och en gestaltande del i examensarbetet har data samlats i två steg. Elevernas betydelser av dansen som uttrycksform var i fokus i den gestaltande delen av examensprojektet.

Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

En undersökning av en klädaffär utifrån Greimas aktantmodell. Gestaltande del: En filmatisering av en teaterinstallation vars syfte är att ge tittaren en möjlighet att studera skådespelarnas tecken..

Detta arbete behandlar frågeställningen hur man utifrån konstnärligt arbete kan synliggöra kunskap och lärande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsättningar för handledningsuppgiften i undervisning och få den kreativa processen tillgänglig för kunskap och lärande. Genom att få tillgång till denna typ av kunskap och lärande kan vi bättre synliggöra vad det är vi lär oss, hur vi värderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och får insikt i värdet av kreativitet och konstnärligt arbete.Uppsatsen behandlar frågeställningen utifrån tre undersöknings områden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundläggande plattform för både uppsats och gestaltning.

Hur skapar man en berättarstil med högt tempo? I det här gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finländsk tv, utgående från manusanalyser och narrativa teorier. Det färdiga manuset använder sig av berättartekniker såsom Freytags pyramid och det sätt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berättarstil..