Arbetet innehåller en skriftligt och gestaltande del.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmåga i inglasade miljöer. Hur det är möjligt att använda dagsljuset i samverkan med växtlighet samt färg, form och textur hos miljöns fysiska element för att påverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum är påtagligt närvarande, något som inte går att ta på men på samma gång kan dess strålar ibland uppfattas närmast som materia. Ljuset är variationsrikt och en avgörande förutsättning för visuell gestaltning. I det här arbetet har jag fått använda mig av synsinnet som ett mätinstrument genom att visuellt utvärdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i några inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har även kvantitativa mätningar av ljusets styrka gjorts.

Arbetet innehåller både en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Denna rapport behandlar den process som utförts för att ta fram korrekta ritningar över VAledningar, teknisk beskrivning och mängdförteckning samt de olika problem som stötts på under arbetets gång..

Syftet med studien är att beskriva och bidra till en förståelse av sju kvinnliga elevers uppfattningar om dansens betydelser. De två frågeställningar studien utgår ifrån är; Vilka betydelser tillskriver eleverna uttrycksformen dans? Hur kan dessa betydelser förstås ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv? Med dans i denna studie avser jag scenkonstnärlig dans såsom den beskrivs i dansestetiska programmets utbildningsmål (Skolverket, 2011). Genom kvalitativa skriftliga intervjuer och en gestaltande del i examensarbetet har data samlats i två steg. Elevernas betydelser av dansen som uttrycksform var i fokus i den gestaltande delen av examensprojektet.

ag har studerat och undersökt de problem som uppkommer när företag ska minska sina lager. Jag har koncentrerat mig på företag som har tillverkning och inköp mot lager.Jag har undersökt de i litteraturen beskrivna problemen och sedan jämfört några av dem mot en fallstudie på ett företag som motsvarar ovanstående beskrivning.Det finns många olika sorters lager, vilket har lett till att denna rapports tyngdpunkt ligger på hur företagens färdigvarulager kan minimeras.De första fem kapitlen är en inledning och beskrivning av lagerproblematiken och de ligger till grund för mina problemställningar i kapitel 6. Sedan följer en beskrivning av genomförandet av min fallstudie hos Fiskars Sverige AB..

Detta arbete är en studie av de ämneskoncept och traditioner som präglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslå åtgärder för att förbättra kulturarbetet i allmänhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans ämnen. Mot dessa resonemang speglas fortsättningsvis resultatet av arbetets fältstudie som är en samtida blick in i några bildpedagogiska rum. Fältstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella ämneskoncept tar sig uttryck i bildlärares tänkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlärare, utbildade vid olika tidpunkter har berättat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (årskurs 6-9). I analysen av materialet utgår jag ifrån bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar på många glädjeämnen men också att bildämnet utformas av den enskilde bildlärarens ämneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt måltänkande som utgår från kursplanen i ämnet Bild för grundskolan.

Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.

Titeln på denna uppsats är "Beskrivning av tok pisin". Och det är också vad uppsatsen avser att vara, en sammanfattande beskrivning, på svenska, av språket tok pisin, översiktlig och klar utan att för den skull försaka den lingvistiska korrektheten. Texten vänder sig naturligtvis i första hand till den som har en viss skolning i allmän språkvetenskap, men det är min förhoppning att även en lekman som läser uppsatsen ska få en viss behållning av den..

En undersökning av en klädaffär utifrån Greimas aktantmodell. Gestaltande del: En filmatisering av en teaterinstallation vars syfte är att ge tittaren en möjlighet att studera skådespelarnas tecken..

Detta arbete behandlar frågeställningen hur man utifrån konstnärligt arbete kan synliggöra kunskap och lärande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsättningar för handledningsuppgiften i undervisning och få den kreativa processen tillgänglig för kunskap och lärande. Genom att få tillgång till denna typ av kunskap och lärande kan vi bättre synliggöra vad det är vi lär oss, hur vi värderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och får insikt i värdet av kreativitet och konstnärligt arbete.Uppsatsen behandlar frågeställningen utifrån tre undersöknings områden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundläggande plattform för både uppsats och gestaltning.