This thesis discuss the matter of non-profit-making associations as a self regulatory technique out of a theoretical concept of power. The object for the study is the non-profit-making association Ditt Nya Hageby, which work in the neigborhood of Hageby, a suburb to Norrköping. In the study the association is placed in a contemporary postmodern social context and analyzed through semi- structured qualitative interviews, accordingly to hermeneutical method, with five active members of the association as informants. The association consists of members who lives in the neighborhood. Together with a hired organizer they realizes their own ideas in to projects which unquestionably improves the social and physical enviroment in Hageby.

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and Gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

The aim of our study was to examine how the elderly experience their meal situation in a sheltered housing. We have used a qualitative approach. We conducted individual interviews with six elderly in a sheltered housing to collect our empirical material. To reach the purpose of this study we tried to answer the questions: which factors affect the elderly person?s experience of the meal and which significance does the meal have for the elderly? To reach deeper understanding for our collected material we used Maslow?s theory of human motivation, the two concepts of Tönnies; gemeinschaft and Gesellschaft, disengagement theory and the concept of Bourdieu, called habitus.

AbstractThe purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and Gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (Gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners.

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen AktienGesellschaft. Till följd av att regelverket för AktienGesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.