I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad rytmik och musikterapi är. Jag bad dem också jämföra rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har läst om Émile Jaques-Dalcroze, som anses vara rytmikens grundare. Jag drar också paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att få en djupare förståelse av vad musikterapi är har jag läst bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Tage Aurell (1895-1976) var en originell författare som fick ett senkommet erkännande på 1940-talet. Kortromaner han gav ut på 1930-talet gick inte hem vare sig hos kritiker eller läsare. Varför?Min uppsats syftar till attklarlägga vad det var som gjorde Aurell så egenartad. Det sker genom en noggrann läsning och undersökningav hansroman Martina från 1937.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner?s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

The aim of this study was to investigate the production of knowledge that can emerge in the use of Practice Research by Mirror method. This by finding out what it is in the practical work that leads to the production of knowledge and how knowledge production takes form. The empirical data that form the basis for this study is recorded group within the Mirror method discussions and a focus group interview with social workers who participated in the discussions. Those who have participated are social workers with experience from working with financial aid support and only real cases have been used in the discussions. The results have been analyzed according to Lipsky's theory of street-level bureaucracy and their discretion and Fook and Gardner´s theory of critical reflection.

Tage Aurell (1895-1976) var en originell författare som fick ett senkommet erkännande på 1940-talet. Kortromaner han gav ut på 1930-talet gick inte hem vare sig hos kritiker eller läsare. Varför? Min uppsats syftar till attklarlägga vad det var som gjorde Aurell så egenartad. Det sker genom en noggrann läsning och undersökningav hansroman Martina från 1937.Det sker också genom att berättelsen analyseras med hjälp av begrepp som litteraturforskarna Wayne CBooth, Seymor Chatman och Gerald Prince lanserat och diskuterat.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

I en och samma klass finns en mångfald av individer med varierande intressen, behov och förutsättningar: ingen elev är den andra lik. Men ändå har alla elever någonting gemensamt, nämligen det att alla, i varierande grad, har någon form av kunskap inom sig. Syftet är att beskriva vilka lärstilar eleverna anser sig ha stött på och vilka de föredrar i olika kärnämnen samt att genomföra en studie angående elevernas intelligenskategorier. Syftet är belyst både ur ett genus- och programperspektiv. Efter bearbetning, tolkning och analys av det erhållna kvantitativa enkät resultatet, kom vi fram till att det råder en viss skillnad emellan könen angående vilken lärstil de stött på mest.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil.

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre.